Långfärdspaddling, dag 89

Långfärdspaddling, dag 89
Ykspuinen-Lounstniemi, 60 km
Fick en lugn och fin morgon på min lilla ö. Tältet stod i lä så av vinden märkte jag inte något förrän jag satt i kajaken och började paddla. Det kändes så lyxigt att få paddla iväg i helt torra kläder! Allt som blev blött igår hann torka under natten.
Precis hela dagen har jag paddlat i västlig eller sydvästlig vind. Med andra ord konstant motvind. För att det inte skulle kännas övermäktigt pluggade jag i min favoritpeppmusik i öronen och satte upp korta delmål. Det fungerade bra. Men stundtals gick det oerhört tungt.
Att vända känns i regel småtungt kan jag tycka. Men inte nu. Sträckan ser helt annorlunda ut från det här hållet och jag har hela tiden nya horisonter trots att jag kommer till samma platser som häromdagen.
Milen innan Kotka blev den tyngsta på hela dagen. Stundtals var jag osäker på om jag ens avancerade framåt. Gjorde misstaget att lyssna på ett sommarprat som berörde mig i själen samtidigt. Att gråta och paddla i motvind är en smådålig kombo. Smådålig men rätt så befriande.
Genom själva Kotka gick också tungt. Men så snart jag tagit mig genom staden mojnade vinden något. Det var fortfarande kämpigt att ta sig framåt, men inte alls som innan. Det kändes att det tog på krafterna idag att arbeta i vinden. Hade inte supermycket energi kvar väl framme vid Lounstniemi som jag även tältade på häromdagen. Energi kom dock tillbaka så fort tältet var på plats och jag fått mat i magen.

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 28

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 27
Saunamaa-Virojoki-Ykspuinen, (52+20) 72 km
Vinden har vänt! Efter att ha letat mig ut genom vassen mellan Saunamaa och Matomaa så kunde jag paddla mot Pieni-Musta i lätt medvind. Kändes helt underbart! Det är kanske just det som är fördelen med att ha motvind mellan varven? Att man uppskattar medvind så oerhört mycket sen!
Prognosen lovade lätt västlig vind på förmiddagen och hård på eftermiddagen. Men redan på morgonkvisten började det att ta i och blåsa ca 10 m/s i medelvind. Jäklar vilken fart jag fick! Stundtals, på lite mindre skyddade platser blev det lite väl mycket sjö. Men inte mer än att det inte gick att hantera. Det gick fort att ta sig framåt! Fick lägga om min tänkta rutt något för att paddla så skyddat som möjligt fram till Heposaari, udden att runda för att paddla upp till Virojoki vilket är slutpunkten för Långfärdspaddlarnas blåvita band.
Det är ett vackert landskap att paddla genom med en skärgård med granklädda öar. På en av öarna har skogsavverkning skett och en enorm båt lastades med timmer.
Efter att ha rundat Heposaari och börjat paddla norrut och kom till Tuuholmi så började en båt köra mot mig. Jag tänkte att shit, nu är det en fritidsbåt som kommer att köra på mig. Så jag viftade och ropade stopp, stopp, stopp! Fick till svar att No, you should stop. Det var ryska gränspolisen. Men dom var supertrevliga och skrattade gott när jag berättade vad jag trodde. Pratade en längre stund med dom. Det dom främst ville var att kolla om jag visste vad dom vita stolparna var för något. Jag svarade att det är gränsen till Ryssland och det betyder att man inte får paddla över där. Dom blev nöjda med mina svar. Men dom var även nyfikna på att höra om min resa.
I hård sidvind tog jag mig sen upp till Huvisaari. Därifrån upp till Virojoki kunde jag paddla helt skyddat bland vass och vackra näckrosor. Kändes lite märkligt att komma fram. Jahapp. Det var det. Gick iland. Handlade mat och satt sen i tre timmar och tänkte genom min resa och allt jag har att vara tacksam över. Speciellt alla underbara människor som förgyllt min tur längs vägen.
Till min stora förvåning på väg söderut igen så hade vinden mojnat. Det helt tvärtemot prognosen! Jag hade räknat med att det skulle vara mer eller mindre omöjligt att ta sig framåt. Det var lite motigt. Men långt ifrån omöjligt! Sista 7 kilometrarna fram till ön Ykspuinen var småtunga men när jag möttes av den extremt trevliga lilla ön med ett vindskydd på släpptes all trötthet och jag var enbart glad över att vara där!

DCIM101GOPROG0211334.JPG

DCIM101GOPROG0211370.JPG

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERAw

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 27

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 27
Lounatniemi-Saunamaa, 29 km
Hård motvind och sidvind precis hela dagen. Har försökt att paddla så skyddat som möjligt, men stundtals var känslan att vara fast på ett löpband. Misstänker att den faktiska distansen blev mycket längre pga avdriften.
Jag började med att ta mig mot norra delen av Mussola för att sen paddla genom staden. Nån kortare sträcka var så pass skyddad att just den gick smärtfritt, men dom allra flesta var så sjukt tunga. Så när jag kom fram till Äijänniemen uimaranta gick jag iland på den härliga stranden för att vänta ut vinden något. Slutade med att jag lade mig i skuggan och sov ett par timmar. När jag sen fortsatte hade vinden inte avtagit, men jag hade iaf mer energi. Tog mig ett gäng kilometrar till innan jag gav upp. Nya tag imorn!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERAn

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 26

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 26
Bockhamn, Byön-Lounatniemi, 51 km
Regnandet höll i sig hela natten. Det är så mysigt att ligga inne i tältet och lyssna till det smattrandes mot tältduken. Men inte fullt så mysigt att kliva upp i. Men det slapp jag! För just som jag började packa ihop allting så blev det uppehåll. Var sedan uppehåll tills allt låg på plats i packluckorna. Då startade det igen. Skurar har sedan kommit och gått genom hela dagen. Men inte alls såna mängder som prognosen hade utlovat vilket var skönt!
Det har varit en blåsig dag. Vinden gjorde att det stundtals var svårt att ta sig framåt då den kom rakt emot mig. På eftermiddagen vred den och blev allt mer nordlig. Så nån passage blev lite obekväm du vågorna titt som tätt sköljde över kajaken och mitt kapell inte längre håller helt tätt. Men det ska snart bytas ut. Känns väldigt skönt att åter kunna få sitta torrt!
Jag paddlade mellan Stora och Lilla Hudö. Först trodde jag inte att det skulle gå pga all vass. Men det gled på fint där genom den höga vassen. Kändes speciellt när fören på kajaken klöv vägen framför mig. Speciellt när jag tagit mig igenom det och jag kom ut på öppet vatten igen. Som att komma till en annan värld. Hade jag varit barn hade jag tänkt att jag gått in i det stora klädskåpet och kommit ut till Narnia.
Sista 6 km var riktigt tunga och motiga i rejält regnande. Så det kändes så bra att komma fram till den lilla ön som Auli tipsat om. Jag fick iland. Böjer mig ner för att dra upp kajaken, tittar upp och där kom en liten båt till min stora förvåning. Det var ett par män som åker hit årligen för att tälta och fiska tillsammans. Med sig hade dom en tältbastu som jag blev bjuden över till. Det var helt underbart att få kroppen varm och mjuk innan jag kröp ner i sovsäcken! Drömmigt avslut på dagen med andra ord 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 25

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 25
Arabiastranden, Helsingfors-Bockhamn, Byön, 63 km
Startade dagen lugnt och skönt med en god frukost innan jag gick hjälp att ta ned alla grejer till stranden igen för att fortsätta. Det var lugnt och stilla på vattnet när jag letade mig ut från staden. Men så snart jag kom till mer öppet vatten möttes jag av motvind som sen höll i sig resten av dagen.
Det har varit en vacker paddlingsdag motvinden till trots. Jag fortsätter att fascineras av alla fågelungar! Sen hade jag en magisk lunchpaus tack vare allt gott som Taru skickade med mig!
Sista två timmarna mot Bockhamn paddlade jag genom ett lätt men ihållande regn. Men samtidigt som det började regna avtog vinden så det blev mer lättpaddlat.
Idag har jag totalt sett paddlat i 85 dagar och jag passerade min 350nde milstolpe. Totalt har jag nu paddlat 3532 km.
Blev en kort text idag. Är trött ikväll. Men kroppen kändes pigg genom hela paddlingsdagen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 24

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 24
Ö Långö-Arabiastranden, Helsingfors, 66 km
Känslan att vakna till en perfekt paddlingsdag är så bra! Efter så många motiga dagar på raken är det nu så skönt att ha det lättare igen! Idag hade jag dessutom ett mål om vart jag skulle. Hade fått en inbjudan till Taru för att möta henne samt hennes väninnor som jag mötte på Blåhammaren i vintras.
Det var så härligt att paddla iväg österut i lätt medvind. Hade siktet inställt på Porkkalaudden. Dit kommer jag behöva paddla tillbaka efter att jag kommit fram till ryska gränsen. Därifrån går nämligen den kortaste vägen över till Estland. Iom att jag inte fått mitt visum till Ryssland än är det så jag kommer att behöva göra.
Strax efter att jag rundat udden så vände vinden och blev mer sydvästlig. Alltså fortsatte jag att ha medvind!
Hade lite lagom med medvind fram till Pentala. Där tog det i och började blåsa mer. Men det höll sig så att det precis gick att paddla. Det flöt på bra fram till Helsingfors. Även genom. Men där gällde det att hålla fokus. Båtar av ALLA storlekar kom från alla möjliga håll. Det gick bra att korsa dom stora farlederna och ta sig förbi dom enorma båtarna. En lade till och två åkte iväg ungefär samtidigt som jag hade tänkt att korsa. Så det var bara att avvakta.
På Arabiastranden stod Taru, Päivi, Auli och Tessa och väntade på mig med svenska flaggan och blåvitagirlanger! Ett helt drömmigt mottagande! Så roligt att träffa dessa energifyllda kvinnor igen. Blev sen bjuden på en god och trevlig middag som avslutades med bastu. För en lyx tillvaro jag har!

DCIM101GOPROGOPR1199.JPG

DCIM101GOPROG0191206.JPG

DCIM101GOPROG0191228.JPG

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 23

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 23
Ekenäs-Ö Långö, 49 km
Fick en lugn och skön morgon hemma hos familjen Pökelmann. Jag och Kira åkte sen till Fiskars och hade en mycket trevlig förmiddag där innan jag fick skjuts tillbaka till kajaken i Ekenäs på eftermiddagen.
Paddlade iväg i rak västlig vind. Som gav vågor rätt från sidan. Men bara för en kort stund. Så snart jag kom till Gåsöre och paddlade på dess insida så blev det totalt stilla när jag paddlade genom den lilla kanalen genom vass och sen sagolik skog. Paddlade sen till Jomalvikskanalen. Så färden över lugnt vatten fortsatte. Därefter fortsatte jag österut genom innerskärgården och hade medvind. Det är en vacker sträcka! Hade medvind helt tills jag började paddla mot Barösund mellan Barölandet och Orslandet. Även den sträckan var väldigt vacker att paddla genom. Liksom resten av dagen.
Efter att ha rundat Orslandet och kom till Älgsjölandet fick jag åter lätt medvind. Det har varit så skönt att få paddla genom perfekta förhållanden idag.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 22

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 22
Märaskär-Ekenäs, 38 km
Fick en väldigt fin start på dagen i form av en vacker svanfamilj utanför tältet. Satt länge och beundrare dom. Den lilla dunbollen till unge var så söt.
Paddlade sen iväg i perfekt paddelväder. Lätt medvind! Jag kände mig så lycklig! Känns speciellt att huvudriktningen nu är ostlig.
Paddlade på fram till Tvärminneön innan jag vek av norrut. Strax efter att jag vek av så vände vinden. Till sydvästlig. Alltså fortsatte jag att ha medvind!
Paddlade upp till den pittoreska sommaridyllen Ekenäs. Där väntade delar av Mettes familj med ett varmt välkomnande. Jag blev bjuden på restaurang och fick sen följa med dom hem. Fick en supertrevlig kväll tillsammans med dom. God mat, trevligt sällskap och bastu. Ett perfekt sätt att återladda sina batterier!

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 21

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 21
Sandskäret-Märaskär, 53 km
Klev upp jättetidigt för att få några lugna paddeltimmar. Prognosen lovade hård vind från kl. 10. Det var inte alls så lugnt som utlovat, men tillräckligt lugnt för att det skulle gå att paddla i. Mörka, tunga moln drog in och gav några korta, men rejäla regnskurar. Stora droppar som nästan gjorde ont när dom slog mot kroppen.
Hade jag inte haft ett så skyddat läge som jag hade på morgonen hade jag nog inte kunnat paddla. Men öarna på min utsida gav så pass mycket lä att inga större vågor bildades. Den enda jobbiga passagen var över Norra fjärden på väg till Rosalalandet. Här var det utöver vinden mycket sjögång. Vågor och vind som kom direkt från sidan. Var så skönt att komma fram till Kyrksundet som gav lä!
Var sen skyddad några kilometer. Men framme vid Utterskär fick jag ge upp för vinden. Hade sen iofs i ryggen. Men vågorna började att bli för stora och kartan visade att jag skulle få relativt långa sträckor oskyddat därifrån fram till Hangö. Så gick iland där. Hela ön arrenderas av ett båtsällskap sen 30 år tillbaka. 8 båtar låg där just nu. Supertrevliga människor! Efter att jag legat i lä några timmar kommer en av personerna fram till mig och säger att bastun är varm om jag vill basta. Det var så skönt! Gick flera vändor ner till vattnet för att doppa mig. Kroppen verkar må bra att värmen som bastun ger. Känner mig alltid så mjuk i den efteråt!
Vid 17-tiden packade jag samman alla mina prylar för att testa att paddla vidare. Vinden hade börjat att mojna. Medan jag låg i ro blåste det 10-14 m/s i medelvind. När jag paddlade iväg ca 7. Första kilometrarna gick fint. Fick bra hjälp av vinden att ta mig framåt. Men i takt med att det blev glesare mellan öarna blev vågorna allt större. När dom var som störst kunde jag inte se land när jag var i dess dalar.
Sista biten till Hangö blev lunga. Där hade sjön lagt sig. Tältar utanför stora turisthamnen på en egen liten ö. Blev småchockad över allt hålligång. Som en annan värld. Musik ekade från högtalarna fram till 4 på natten.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hur långt skulle du vilja följa med? 

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 20

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 20
Ruskialuoto-Sandskäret, 67 km
Glad midsommar!
Så jäkla skönt det kändes att få vakna till en stilla morgon. Kändes som at det var evigheter sedan sist. Det är förmodligen en känsla som inte alls stämmer.. Världen var inbäddad i ett tunt lager med dimma. Vilket fick den att kännas ännu lugnare. Jag hade flera fina fågelobservationer på morgonen. Örnar är verkligen mäktiga djur!
Jag jag paddlat genom ett av dom absolut vackraste områdena jag varit i sen jag startade för 80 dagar sedan! Jag ha verkligen njutit av att få titta på allt det vackra. Det har även många andra båtar gjort. Tror inte att 100 segelbåtar stoppar. Plus kanske lika många motorbåtar. Extra många var det vid farleden som går in till Åbo.
Jag paddlade in i en vass och knöt mig en midsommarkrans. Lite traditionellt firande måste man allt unna sig 🙂
Under förmiddagen blåste det upp en västlig vind. Som under dagen blev allt mer sydlig. Det var stundtals tungt att ta sig framåt. Väldigt tungt och jag fick kämpa för varje meter.
Tältar ute på en ö som jag har helt för mig själv. Känns idylliskt!