Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 21

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 21
Sandskäret-Märaskär, 53 km
Klev upp jättetidigt för att få några lugna paddeltimmar. Prognosen lovade hård vind från kl. 10. Det var inte alls så lugnt som utlovat, men tillräckligt lugnt för att det skulle gå att paddla i. Mörka, tunga moln drog in och gav några korta, men rejäla regnskurar. Stora droppar som nästan gjorde ont när dom slog mot kroppen.
Hade jag inte haft ett så skyddat läge som jag hade på morgonen hade jag nog inte kunnat paddla. Men öarna på min utsida gav så pass mycket lä att inga större vågor bildades. Den enda jobbiga passagen var över Norra fjärden på väg till Rosalalandet. Här var det utöver vinden mycket sjögång. Vågor och vind som kom direkt från sidan. Var så skönt att komma fram till Kyrksundet som gav lä!
Var sen skyddad några kilometer. Men framme vid Utterskär fick jag ge upp för vinden. Hade sen iofs i ryggen. Men vågorna började att bli för stora och kartan visade att jag skulle få relativt långa sträckor oskyddat därifrån fram till Hangö. Så gick iland där. Hela ön arrenderas av ett båtsällskap sen 30 år tillbaka. 8 båtar låg där just nu. Supertrevliga människor! Efter att jag legat i lä några timmar kommer en av personerna fram till mig och säger att bastun är varm om jag vill basta. Det var så skönt! Gick flera vändor ner till vattnet för att doppa mig. Kroppen verkar må bra att värmen som bastun ger. Känner mig alltid så mjuk i den efteråt!
Vid 17-tiden packade jag samman alla mina prylar för att testa att paddla vidare. Vinden hade börjat att mojna. Medan jag låg i ro blåste det 10-14 m/s i medelvind. När jag paddlade iväg ca 7. Första kilometrarna gick fint. Fick bra hjälp av vinden att ta mig framåt. Men i takt med att det blev glesare mellan öarna blev vågorna allt större. När dom var som störst kunde jag inte se land när jag var i dess dalar.
Sista biten till Hangö blev lunga. Där hade sjön lagt sig. Tältar utanför stora turisthamnen på en egen liten ö. Blev småchockad över allt hålligång. Som en annan värld. Musik ekade från högtalarna fram till 4 på natten.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hur långt skulle du vilja följa med? 

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 20

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 20
Ruskialuoto-Sandskäret, 67 km
Glad midsommar!
Så jäkla skönt det kändes att få vakna till en stilla morgon. Kändes som at det var evigheter sedan sist. Det är förmodligen en känsla som inte alls stämmer.. Världen var inbäddad i ett tunt lager med dimma. Vilket fick den att kännas ännu lugnare. Jag hade flera fina fågelobservationer på morgonen. Örnar är verkligen mäktiga djur!
Jag jag paddlat genom ett av dom absolut vackraste områdena jag varit i sen jag startade för 80 dagar sedan! Jag ha verkligen njutit av att få titta på allt det vackra. Det har även många andra båtar gjort. Tror inte att 100 segelbåtar stoppar. Plus kanske lika många motorbåtar. Extra många var det vid farleden som går in till Åbo.
Jag paddlade in i en vass och knöt mig en midsommarkrans. Lite traditionellt firande måste man allt unna sig 🙂
Under förmiddagen blåste det upp en västlig vind. Som under dagen blev allt mer sydlig. Det var stundtals tungt att ta sig framåt. Väldigt tungt och jag fick kämpa för varje meter.
Tältar ute på en ö som jag har helt för mig själv. Känns idylliskt!

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 19

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 19
Munakari-Ruskialuoto, 40 km
Ännu en dag med frisk sydlig vind. Så jäkla tungt att paddla. Stannade jag upp korta stunder för att titta på ex kartan så började kajaken att driva bakåt direkt. Fick frågan för ett tag sedan hur jag håller motivationen uppe när jag har ex motvind. Så länge jag paddlar är jag så inne i det att det går bra. Men vid paus och startdags är det ibland lite svårare. Men då får man ta en extra chokladbit eller starta favoritmusiken så känns det i regel bättre.
Från en dag till en annan så har skärgården fyllts med folk. Det är mängder med båtar ute och man ser folk i var och varannan stuga.
När jag stannade för lunch hade jag inte kommit långt. Tog en 4 timmar lång paus på en liten ö som jag hade för mig själv. Det var skönt att ligga i lä.
Resten av dagen fick trögt den med. De blåste mycket mer mot vad prognosen lovat mig. Kanske det dubbla. Flaggor och vimplar stod rätt ut från sina stänger idag med. Men snart måste det vända!
Bounty har varit till veterinär idag. Så bara jag kommer till Tallinn kan hon möta upp! Längtar!

DCIM101GOPROG0181179.JPG

DCIM100GOPROG0161053.JPG

DCIM100GOPROG0161069.JPG

DCIM100GOPROG0161073.JPG

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 18

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 18
Rihtniemennokka-Munakari,  48 km
Drömmig start på dagen med trevligt sällskap och god frukost! Kunde tyvärr inte börja paddla förrän vid lunchtid då den hårda vinden höll i sig fram tills dess. Motvinden höll däremot i sig hela dagen. Prognos lovade 3-5 m/s. Verkligheten gav det dubbla.   Dom vimplar jag såg stod rätt ut från sina flaggstänger. Det var stundtals väldigt tungt att ta sig framåt. Första timmarna fick jag dessutom paddla i rätt så mycket sjö. Men som jag sagt tidigare. Ingen hade varvat mig innan jag stack ut att det farligaste skulle vara att stanna för kisspauser. Blev anfallen även idag av extremt aggressiva tärnor.
Jag började med att ta sikte mot Maa-Ihamo. Som sagt var det stundtals tungt och ibland undrade jag om jag ens tog mig framåt. Vinden gjorde så att det kändes som om jag stod still. Det var därför väldigt skönt när jag åter kom in i vacker skärgårdsmiljö och kunde paddla lite mer skyddat.
Landskapet här är mer klipplikt. Väldigt vackert! Till skillnad mot vad jag haft det på länge finns här dessutom många obebyggda öar vilket gör det lättare att hitta tältplats.
Jag upplever förresten att salthalten i vattnet har blivit mycket högre. Har åter börjat få saltrester på kroppen och kläder.
Medan jag väntade på att jag skulle kunna börja paddla idag så passade jag på att planera lite inför att Bounty kommer. Bokade en tid till henne hos veterinär så att hon kan förnya sina vacciner innan hon kommer till mig. Ett blodprov som ska visa på antikroppar mot rabies ska också tas iom att jag tänker att vi ska ta oss till några länder som inte är med i EU. Ser så mycket fram emot att hon ska komma och det långa paddeläventyret vi har framför oss!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

DCIM100GOPROGOPR1050.JPG

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 17

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 17
Rihtniemennokka,  0 km
Vinden tilltog under natten och blev västlig. Om detta var pga min eller parets dåliga karma vet jag inte. Men jag kunde hursomhelst inte paddla iväg i den sjögång och vind som var på morgonen. Jag låg och var nervös över att det arga paret skulle komma till tältet och skälla ännu mer på mig..
Men så blev det inte. Hela dagen fick en tvärvändning. Till det absolut bästa tänkbara scenariot. 
 
När jag kollade ut från tältet för att se om vinden mojnat såg jag en kvinna ute på piren. Tänkte att det är bäst att jag talar med henne så att jag inte gör fler upprörda. Det visade att det var hon som hade den lilla hamnen. Hon blev inte det minsta arg. Tvärtom. Hon talade dessutom god engelska så att vi kunde kommunicera.

Efter att vi pratat en stund så bjöd hon med mig hem till sig. Där fick jag mängder med mat. Vi satt och pratade och skrattade i flera timmar.

Medan jag satt där plingade det till i min telefon. Jag hade fått e-post från Maria. En kvinna som jag inte alls känner. Men jag mötte hennes pappa som hastigast igår när han var på väg ut med sin båt för att fiska. Hon skrev att hennes pappa hade berättat att vi mötts och att han och hennes mamma ville bjuda över mig till deras stuga. Blev hämtad med båt så åkte jag och Maria till deras stuga som dom har på en liten ö. Bastun värmdes upp, björkris bands åt mig och jag blev bjuden på mat.

Medan jag är där så kom Eija förbi. Det var hon som gav mig vatten igår och som Marias pappa skulle ut och fiska med. Hon bjöd hem mig till hennes stuga på kvällen. Så efter att Maria skjutsat mig till Rauma där jag visades den gamla delen av staden och togs till en mataffär så kom jag till Eija. Eija hade grillen igång och jag bjöds på ännu mer god mat. Bla nypotatis plockade idag! Även helt färska jordgubbar som var så sagolikt söta och goda. På kvällen värmdes bastun upp så fick jag dagens andra bastu! Sen får jag sova i hennes gäststuga. Tänk att en dag som börjades med en sån dålig känsla vändes till att bli en av dom bästa på länge. Det även fast jag inte paddlat en meter.

I

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 16

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 16
Herrainpäivät-Rihtniemennokka, 60 km
 Vaknade till en helt klar dag. Inte ett spår av dimman fanns kvar. Så idag var det lätt att se vart jag skulle. Så tog sikte på Loukkeennokka och paddlade mot udden i lätt motvind.
Motvind har jag haft hela dagen. Prognosen hade även lovat motvind. Men 3-5 m/s i medelvind. Verkligheten gav det dubbla. Så stundtals var det tungt att ta sig framåt. Men med ett paddeltag i tag så gick det bra. Tiden går fort i motvind då man inte kan tänka på annat än just det andra paddeltaget. En annan sak med motvind. Det blir få bilder. Dels pga att jag glömmer bort att ta och dels pga att det är svårt att ta fram kameran när det är för mycket motvind. Slutar jag paddla när det blåser för mycket tappar jag riktningen och vill inte gärna vridas så att jag får vågorna över mig från sidan.
Jag passerade ett kärnkraftverk idag. Men kände ingen skillnad på vattentemperaturen. Kanske för att jag var en bit ut från det. Tog dagens första och enda paus på ön Iso Susikari som ligger precis utanför verket. Där  på ön hörde jag får, men såg dom aldrig. Det var skönt att kunna följa en farled sen. Eller helt och hållet kan jag inte vara på den. Då riskerar jag att bli pååkt (kanske inte just idag då jag inte sett en båt). Men iaf hålla mig i närheten av den. Man spar rätt så mycket på att inte behöva lägga energi på orienteringen.
Trött i kroppen kom jag fram till Rihtniemennokka. Svårt att hitta tältplats. Slog upp tältet 75 meter bortanför en sommarstuga. Möttes av dom första otrevliga människorna för denna tur. Dom försökte jaga bort mig. Vi fick lite problem med kommunikationen iom att dom enbart pratade finska. Slutade med att dom gick och hämtade en granne som kunde svenska. Hon fick medla. Skogen jag tältar i tillhör inte paret. Men den är privatägd. Det här med allemansrätten måste dom ha missat. På frågan ”på vilket sätt blir erat liv sämre av att jag tältar här?” Fick jag inget svar. Men till sist gick dom med på att det var ok så länge jag gav mig iväg tidigt imorgon bitti.

DCIM100GOPROGOPR0873.JPG

DCIM100GOPROGOPR0874.JPG

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

DCIM100GOPROG0140884.JPG

DCIM100GOPROG0140892.JPG

DCIM100GOPROG0140919.JPG

DCIM100GOPROG0150971.JPG

DCIM100GOPROG0150979.JPG

DCIM100GOPROG0151017.JPG

Hur lång ska turen bli? 

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 15

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 15
Pooskeri ylempi-Herrainpäivät, 31 km
Dagsform. Det här med dagsform. Ena dagen kan man känna sig helt ostoppbar, andra så trött och seg. Idag var det en av det senare slaget. I regel går det bättre bara man kommer igång. Det gjorde det idag också. Men samtidigt som kroppen började att kännas piggare så drog en allt tjockare dimma in. Framme vid Reveli började det bli trixigare med orienteringen. Kunde inte släppa blicken från kompassen för då tappade jag riktningen helt. Blir lite illamående när jag tappar känslan för vad som finns vart. När allt bara är grått.
Tog korta etapper i taget. Allt tar så mycket längre tid när man inte kan paddla fritt utan behöver ha koll på var man är hela tiden. Jag försökte hålla mig så långt borta från farleder som möjligt för att minimera risken att stöta på båtar i dimman. Vid Iso-Katava började det att kännas lite obehagligt iom att där dök det upp båtar ut dimman från alla möjliga håll. Höll mig så nära land som möjligt. Men jag gav upp paddlingsdagen vid Herrainpäivat pga dimman.
Hur länge önskar ni följa med?

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 14

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 14
Kaskö-Pooskeri ylempi, 73 km
Det regnade precis hela natten. Det kändes därför lite extra skönt att sova inomhus. Eller att sova i tält när det regnar är inga konstigheter. Men att packa ihop blöta prylar är mindre roligt. Nu hade jag allt torrt och jag hade turen att jag hann packa kajaken medan det var uppehåll från regnandet. Jag hann precis lägga i sista prylen och stänga packluckan innan regnet började att falla igen. Skyndade mig ut med kajaken och hoppade i för att inte sitsen skulle hinna bli blöt. Väl i kajaken gör det inget att det regnar.
Landskapet har ändrats mycket. Utefter dagen blev det allt mindre av alla stenar och fler och fler klippor. Det är häftigt att se hur landskapet ändras på tom korta distanser.
Utanför Björnön mötte jag ett gäng nyfikna får på en ö. Dom var fina att titta på där dom stack upp mellan stenarna på den lilla ön. Såna möten ger mig extra energi.
Vägen ner till Långgrund och Fårskäret blev rätt så blåsig med vinden rätt från sidan. Västlig vind. Det var därför skönt att få lä från först Långgrund och hela vägen ner till Stånggrund. Sen hade jag sådan tur att vinden mojnade. Den blev förvisso mer sydlig. Men inte mer än att det fortfarande gick bra att paddla i den.
Det är så gulligt med alla fågelungar som är på simskola, sitter på stenar och skär nu. Var än man kollar så kan man se små ulliga gulliga filurer. En annan superhärlig djurobservation idag var en utter som satt på en sten och åt. Tyvärr hann jag inte få fram kameran i tid och få någon bra bild på den. Bara en enda. Och den blev suddig.
På eftermiddagen började dimma att dra in. Först en lätt dimma. Men den blev allt tjockare så stundtals var det lite trixigt med orienteringen.
För att hålla motivationen uppe så lyssnade jag på musik. Det är härligt. Kombinationen paddla, lyssna på musik och skråla med. Tiden går så jäkla fort då.
Jag hade inte direkt något annat val än att paddla längre mot vad jag tänkt idag. Att hitta tältplats är ofta svårt. För platser där landskapet tillåter det står det i regel stugor på. Så det kändes extra bra när jag kom fram genom dimman till Pooskeri ylempi och såg att här gick det tälta! Dimman började att lätta när jag kom fram också. Så många bra saker på samma gång!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 13

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 13
Molpe-Kaskö, 65 km
Imorse kom Eva och mötte upp för att paddla med mig under förmiddagen. Med sig hade hon färska grönsaker och jordgubbar som är odlade precis här i trakten. Kändes så lyxigt att få äta grönt helt färskt! Direkt efter sjövägsbron så vinkade vi av Kika som skulle paddla vidare upp till Bergsön. Tack Kika för att du har förgyllt min tur!
Eva gjorde mig sällskap helt ner till Ytterstgrund. Tillsammans letade vi oss genom stenlabyrinten som är här. Stenar av olika storlekar finns överallt. Många döljer sig väl.. helt tills man kör på dom. Det var så jäkla fint att ha sällskap idag igen! Tänk vad världen är liten ändå. Både Kika och Eva mötte jag för första gången när jag skidade förbi Hemavan i vintras. Och nu korsades våra vägar igen. Hoppas att det kommer att ske igen!
Två saker hände så snart jag och Eva vinkade hejdå. Vinden vred och blev nu mot mig och molnen blev allt tyngre. Snart blev regn ett faktum. Men först hann jag uppleva en del drama.. vad många inte vet är att ta kisspauser är bland det farligaste man gör under en paddlingstur. För några veckor sedan trodde jag att en gås skulle bita mig i rumpan. Idag blev jag ATTACKERAD av tärnor. Medan jag satt på huk för att kissa kom flera tärnor dykandes emot mig. Jag fick ta av mig kepsen för att vifta med den i syfte att försvara mig. Jag var på riktigt rädd!   Inget djur i världen kan vara mer aggressiv än så.
Kort därefter blev världen i gråskala. Eller i silver, om man vill känna sig lite mer positiv. Dimma kom och gick. Himlen var grå. Vattnet färgades grått och likaså träden som jag såg på avstånd.
Jag har alltid trott att jag inte skulle se skillnad på en sångsvan och en knölsvan. Men sen jag Kom till Finland har jag insett att det gör man verkligen. Här finns stora mängder av just sångsvan. Hade turen att få se en liggandes i sitt bo med sina ungar.
Framme på Kaskö mötte jag en snäll, gästvänlig och hjälpsam kvinna som driver caféet i gästhamnen. Jag blev så jäkla bortskämd. Tänk vilken lyckligt lottad människa jag är som får möta så många fina och hjälpsamma människor! Alla bidrar dom till att sätta guldkant på min tur.

DCIM100GOPROGOPR0871.JPG

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

DCIM100GOPROGOPR0871.JPG

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 12

Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 12
Alskat-Molpe, 48 km
Jag har sovit 8(!) timmar i natt. Så mycket har inte jag sovit sen jag började paddla. Så jäkla skönt! Morgonen fortsatte sen på ett fantastiskt sätt. Men galet god frukost. Frukost. Min favoritmåltid! Sen kommer nästa roliga grej. Paddelsällskap! Kika har paddlat med mig idag. Så jäkla fint med sällskap. Fint och välbehövligt.
Det blåste 7 m/s ostligt när vi startade och stunderna det blåst mindre än så har varit få idag, mer betydligt fler. Men som skönt var har vi kunnat paddla i lä stora delar av dagen. Först på utsidan av Storskär, Björnskäret och Gloskäret. När vi skulle korsa farleden på väg till Kalvskinnsgrund så fick vi vinden rätt från sidan och flera vågor valde att bryta över oss. Så det var skönt att nå andra sidan. En av dom bästa sakerna med att vara på tur. Att det är så lätt och självklart att känna tacksamhet!
Vid Torngrund stannade vi och lunchade. Där kom nästa stora överraskning. Rabarberpaj med vaniljsås! Lycka!
Att ta oss förbi Inre Torgrund, Rönnskäret och Långskäret där nånstans började vinden att vrida och bli allt mer sydlig. Resultatet tung motvind över till Storstens lillgrund. Riktigt tung. Det var därför skönt att komma in i lä i Sandgrunds strömmen.
Vinden vred igen mot ost. Resten av vägen gick därför smidigt! En del sjögång över Storfjärden med vågor som kom snett bakifrån. Men inte värre än att det guppade och slog en del.
Vi paddlade till Stranden i Molpe. Kika bjöd på pizza i restaurangen som finns här. Tusen tack Kika för att du har förgyllt min tur!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA