Vandring Vålådalen-Storulvån. Dag 2.

Väckarklockan ringde 06.30, de få timmarna man har så här års med solljus får inte gå till spillo.

Efter att ha ätit frukost och packat ihop lägret började vi gå vidare. Kändes väldigt speciellt att kliva upp till fågelsång och sol på fjället den 12 november.

Än har inte solen hunnit upp, men månen lyser vackert.
Soluppgång.


Vi gick nästan rakt västerut mot Tvärån, det var myr hela vägen dit, men som den var frusen var den hård och fin att gå på. Även denna dag fick vi gå i strålande sol, däremot hade vi en del vind.

Frusna myrar, lättgådda.

Vi gick inte så långt som till Tvärån, istället hakade vi på leden som går till Vålåstugorna. Längs den leden passerar man Skaftet.

På leden mot Vålåstugorna.

På skylten kan man läsa:
I området runt Skaftet fanns
flera boplatser och rengärden. Först bodde man i kåtor, senare i stora
timmerhus av detta slag. Denna bild är tagen ca år 1900, och personerna är:
Sigrid Fjällsten, Magda Sofia Fjällsten, Nils Nilsson Fjällsten, Jonas Fjällsten
och Mårten Thomasson Fjällsten.
Under en tid fanss det skola i
Skaftet
-Med fyra barn!

Den följde vi en bit för att sedan vika av till leden mot Stensdalsstugorna. Vi följde inte den leden särskilt långt, istället gick vi till toppen av Lill-stensdalsfjället, 1413 möh.

Tvärån och Giedtietjaerhvie.

Över Tvärån var vi tvungen att vada.

Att gå på topptur är inte enbart enkelt när man går med packning för 6 dagar. Lill-Stensdalsfjället som bjöd på fantastisk utsikt över Vålådalens naturreservat, en del vind och klurig nedfärd till Stensdalsstugorna.Vi sov sedan i skyddsrummet i STF:s fjällstuga Stensdalsstugorna. Där mötte vi upp Tommy. Efter en riktig heldag till fots (sista sträckan fick vi gå med pannlampa), var det skönt att få lyxa till det inomhus, att sova i stuga är så mysigt.

På väg upp mot toppen.

Skuggan av Lill-Stensalsfjället och Bunnerfjällen.

Toppröse.
På toppen fanns en fin gammal toppbok.
Glädjehopp

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *