Vita bandet dag 40

Vita bandet dag 40

Stekenjokk-Stora Blåsjön, 36 km

Natten bjöd på 22 minusgrader. Men jag och alla hundar sov som stockar. Bounty kan sova utan täcke som hon ligger i min sovsäck, Vega hade en fleeceoverall och ett täcke på sig och Peak bara ett täcke. Tror att även fårskinnet/renfällen ger en del värme till dom. Dom ser iaf ut att må väldigt gott när dom ligger på dom.

Min favorittid på dygnet är morgonen. Älskar lugnet som bara finns då innan världen riktigt vaknat. Älskar även morgonens färger. I morse var min värld här pastellfärgad och det var så vackert!

Hundarna fick behålla sina täcken på idag. Temperaturen låg på runt -20 hela dagen. Jag skidade i dunbyxorna en lång sträcka innan det blev för varmt. Det var tur att jag hade dom på som jag ramlade i en nerförsbacke. Det är lurigt att skida utför när det är ömsom bara is och ömsom väldigt kärv snö. Det tog tvärnit helt enkelt. Men med dunbyxorna på vadderade det bra och jag studsade liksom bara upp igen.

Just innan Leipikvattnet blev vi överraskade av Gunnar! Vega blev överlycklig över att få träffa sin favorit. Så roligt att se hennes reaktion! Vi pratade en stund och sen skidade vi vidare. Från Leipikvattnet var det slut på skoterspår (inte skoterförbud bara ingen som åkt här på ett tag). Så vi, eller Peak som det faktiskt var, fick spåra igen.

Det finns tre olika leder på Mesklumpens baksida. Dom två första skippade jag pga att det är skoterförbud där och det var så tungt att spåra. Istället tog vi en liten omväg mot Ankarvattnet och skidade skoterleden upp mot Danielsvattnet istället. Ett bra beslut tror jag.

Det var rätt så brant bitvis. 300 höjdmeter totalt. Men som sagt. Även med små tunga steg kommer man fram till sist! På vägen upp så började alla moln att försvinna och vi fick en klarblå himmel som belöning när vi nådde högsta punkten och sen en härlig nedförsbacke hela vägen till Stora Blåsjön efteråt.

Här bor vi på Blåsjöns Fjällby. Vi bodde i en fin stuga med både tvättmaskin och torktumlare. Kändes lyxigt! TVn slog jag aldrig igång. Har inte sett en bild på en tv sen jag startade skönt. Gunnar hade skickat ett sms innan jag kom fram att jag skulle titta i kylskåpet när jag kom fram. Där stod en semla så fint och väntade på mig! Bästa överraskningen en ”fjällfarare” kan få!

Strax före sex kom Gunnar och Kersti och hämtade mig. Vega blev så glad över att få se Kersti också! Dom hade bokat bord på Stora Blåsjöns italienska restaurang Ripan. För en middag det blev! Åt galet goda pastaknyten fyllda med gorgonzola och päron serverade med en valnötsås. Till efterrätt åt jag chokladfondant med en kopp äkta italiensk choklad. Tack snälla Gunnar och Kersti för allt ni gör för mig! Jag uppskattar det så oerhört mycket!!!