Cesta Hrdinov SNP
Dag 10: Vysehrad-Krahule
13 juli 2017
I natt hamnade vi mitt i ett åskoväder vid tillhörande ösregn igen. Ett tag trodde jag att hällregnet aldrig skulle sluta eller ens lugna ner sig. Men det gjorde det! När vi började gå duggade det enbart, ett duggregn som avtog under morgonen. Men det blev en gråmulen dag. Skönt faktiskt att inte behöva gå i gassande sol. Solen visade sig först en bra bit in på eftermiddagen.
Hela morgonen följde leden olika skogsvägar. Vi hade inga egentliga stigningen att tala om. Visst var det en del backar att ta sig upp och ned för men inga som var vare sig branta eller långa. Varje gång skogen öppnade upp lite grann och bjöd på vyer så såg vi berg som växte allt större.
Även idag har vi korsat stora ängsmarker. Jag gillar det. Det blir lite samma känsla som att vara på sjön eller kalfjället. Blommorna på några av ängarna hade ännu inte blommat ut och färgkontrasten som blev mellan blommornas klara färger och och det gulnande gräset var väldigt vackert!
Man verkar herda sina djur på ett helt annat sätt här mot hemma. Häromdagen mötte jag en man som var ute och vaktade sina får, idag en man som var ute med sina kossor.
Sista biten till Konesov gick vi flera kilometer över ängsmark. Till att börja med fick vi krypa in i en kohage som leden gick rätt igenom. Kossorna brydde sig som tur var inte om oss. (Dagens andra komöte, dom första brydde sig inte heller om oss). Det var inte helt självklart vart leden egentligen gick efter kohagen, hade bara en pil att gå på. Tog sikte på Konesovs kyrktorn och kom fram där vi skulle 🙂 från Konesov väntade en lång asfaltsvandring. Första biten var lugn med nästan inga bilar men på väg 65 var det desto fler. Vägen till Krahule blev ett mellanting. I Kremnicke Bane blev jag lite besviken, hade sett på kartan att det skulle finnas en bemannad bensinstation där, det gjorde det också men dom sålde bara bilrelaterade prylar ex motorolja. Jag stannade till vid kyrkan på väg till Krahule, kartan sa att det skulle finnas en källa intill den. Det gjorde det, men den hade sinat. Det slutade med att en munk gick till det närliggande klostret och fyllde mina flaskor.
Hade tänkt att ta första bästa tältplats efter Krahule. Det visade sig vara lättare sagt än gjort, men skam den som ger sig! Nu sitter jag i tältet på en perfekt tältplats 1020 möh.
