Karpaterna
Dag 36: Між Кичерою-Міжгір’я (Mizhgirya)
8 augusti 2017
Få saker är så trista som att packa samman blöta kläder och utrustning. Alla kläder jag bar igår var totalt genomblöta och tältet likaså. Morgonen var kall. Det hade börjat spricka upp så att vi fick se en del av det vi missade utsiktsmässigt igår.
Vi följde bergsryggen. Upp över gulnande gräsklädda toppar, genom skogar och blåbärssnår. Vi möter flera blåbärsplockare. Andra vandrare var det färre av.
Dagens sista topp blev Менчул, 1247 möh. Sen gick det bara nedför. Ibland väldigt brant nedför. Man vill spara på ledmetrar här så lederna har inga svängar i onödan. Nån liten kilometer innan Міжгір’я (Mizhgirya) mötte en liten hund upp oss och ville slå följe. Hon hade halsband så det gick tyvärr inte. Hon var ingen skönhet men väldigt söt. Tror inte att hon, liksom dom flesta andra hundar här, blir så vänligt behandlad. Såg strykrädd ut. Hon tydde sig till Vega. Gjorde ont i hjärtat att inte kunna hjälpa henne.
I Міжгір’я (Mizhgirya) gick vi till en restaurang med väldigt god mat. Dom serverade däremot inte Kvas så det fick bli en annan ukrainsk dryck istället, Uzvar, som är gjort av rökta torkade frukter.
Vi var framme i Міжгір’я (Mizhgirya) redan vid kl. 13. Men det fick räcka. Dagen hade blivit alldeles för varm att gå i.
Att hitta ett hotell sen blev ett projekt i sig. Man är inte så van vid att folk har hundar som familjemedlemmar. Här står dom i regel uppbundna utanför husen och skäller/morrar elakt när man går förbi. Hotellägaren på hotellet vi till slut fick godkänt att stanna på (som också var det vackraste) var orolig att hundarna skulle äta upp möblerna.
Efter att ha gjort oss hemmastadda i hotellet och hängt upp alla blöta prylar och hundarna hittat en mjuk matta att ligga på så gick vi ut för att göra ”stan” samt proviantera. Jag köpte en traditionell klänning typiskt för Ukraina, vyshyvanka. Som restaurangen serverade så god mat åt vi även middag där.
