Karpaterna
Dag 37: Міжгір’я (Mizhgirya)-sadeln mellan Негровець och Горб
9 augusti 2017
Vi lämnade Міжгір’я (Mizhgirya) 5.30. Staden sov. Mycket har hänt med ljuset sedan jag började gå. För varje vecka märker jag en skillnad och mornarna blir allt mörkare.
Vi gick längs med Prohudnia genom småbyar på vår väg mot Синеви́р (Synevyr). Jag gillar verkligen dessa småbyar. En man kom gåendes och vallade sin ko och två supernyfikna getter. Dessa syner. Underbara.
Det är mycket som jag gillar med Ukraina. Kanske att gillar det faktum att man prioriterar funktionalitet fram estetik mest.
Vägskylten nere vid Mizhgirya (som betyder mellan bergen) pekade att vår väg skulle gå till Synevyr. Men denna bilväg är inte ämnad för vanliga personbilar. Första kilometrarna ok. Men sen. Ojoj. Det började med ett gäng potthål, slutade med att halva vägen var borta.. vyerna på höjd var däremot fantastiska!
På väg ner till Synevyr mötte vi två män som vallade sina kor upp till betet. Det gillar jag också med Ukraina att djurägarna är ute med sina djur hela dagarna.
I Synevyr blev det en klassisk Kvaspaus innan vi fortsatte vidare. Även i småstäder som Synevyr går det kossor och höns lösa och betar längs med vägarna. Idag är det en röd dag i Ukraina. Vi mötte många som klätt upp sig för att gå till kyrkan.
Istället för att följa leden till Негровець, 1707 möh följde vi lokalbefolkningens tips. Det ledde oss till vägar och stigar som inte finns utmarkerade på någon karta och rätt genom folks trädgårdar. Spännande och kul med alla dessa människomöten. Tacksam över människors välvilja. En kvinna gick med oss ett långt stycke för att försäkra sig om att vi skulle komma rätt.
Många höjdmetrar var det att gå upp. Först över ängar. Galet varmt. Och sen in i härligt skuggande skog innan vi kom upp till gräsklädda toppar och ryggar. Vi hittade en bra tältplats på sadeln mellan Негровець och Горб. Vacker utsikt åt alla håll!
