Vita bandet dag 6
Stor-Rostahytta-Mellan Beikkasluokta och Omátjávri, 18 km
Jag vet inte vilka ord jag ska använda för att beskriva hur ljuvligt det var att vara inne i Stor-Rostahytta igår. Så skönt att sova varmt och torrt. Jag kände mig så jäkla taggad och utvilad när jag vaknade i morse. När jag packade pulkorna såg det ut att komma att bli en helt underbar dag. Vackra vyer över vackra fjäll. Att komma iväg tar nästan längre tid när man startar från stuga istället för tält. Kanske för att det är lätt att man myser sig bort med tekoppen när man sitter i värme? Eller så är det bara fler moment som skall göras.
Vega och Peak drog en varsin pulka till att börja med medan jag skidade som en drottning helt fri! Föret var egentligen helt perfekt helt tills vi kom in i Sverige. Vi hann egentligen inte mer än korsa gränsen förrän det slutade att bära så bra som det gjort dittills. Det började att gå allt trögare, så vi hjälptes nu åt med den stora pulkan. Vega och Peak har turats om med båda uppgifterna.
Det klara vädret som var precis när vi startade försvann snabbt och ersattes av gråväder. Snart var hela landskapet täckt av dimma som gjorde det allt svårare att gå på kompassriktning då det var svårt att hitta punkter att orientera mot när allt var vitt. Det började därför ta allt längre tid att komma framåt. Men vi kämpade på. Sista två kilometerna var dock jobbiga för oss alla. Så lyckan kändes desto större när jag fick syn på ledkryssen mellan dom två sjöarna som vi tältar intill i natt. Jag måste däremot erkänna att jag blev lite lite besviken när jag kom fram till leden och såg att den var okörd av skotrar. Hade hoppats på att ett hårt och fint spår skulle vänta på oss.
Jag hängde upp utetermometern igår för skojs skull. Den visade på minus 26 grader när vi startade i morse. Det konstiga är att det är temperatur som numera känns som mild. Så konstigt det är när man får andra perspektiv. Men jag är tacksam att dagen varit helt vindstilla. 26 minusgrader och vind hade varit jobbigt.
Det tar sin lilla tid att komma i ordning i tältet. Det är många småmoment som ska fixas innan jag kan slappna av. Vega och Peak ska tossorna och selarna bort från (Peak klarade sig första dagarna utan, men både idag och igår har det isat mellan trampdynorna på honom när han gått utan). Sen ska Vega byta täcken, bort med vindoverallen och på med fleeceoverallen samt ett mellantäcke och sist på med det röda täcket som hon även går med på dagen. Sen ska täcken bytas på Bounty. Det är fint att se hur snabbt alla tre vant sig vid rutinerna. Så snart allt detta är fixat lägger dom sig till rätta och slumrar fram tills det ät dags för dom att äta middag.
Sista dagarna har jag kört köket i tältet för värmens skull. Skönt att tina upp efter att blivit kall vid tältuppsättningen. Det är nästan också en förutsättning för att allt is i Vegas skägg ska smälta och torka.
Nu sitter jag och äter allt snacks som jag skulle ha ätit under dagen och kollar på kartan. Studera kartan gör jag varje kväll kollar sträckan jag gått idag och sträckan som väntar imorgon. Snart ska jag dra igång tevatten och matlagning.
