Cykel mot svarta havet dag 69
Dömös-Halásztelek, 82 km
Vaknade till ytterligare en grå dag med dimma från morgon till kväll. Idag duggregnade det även lätt på morgonen. Hade det inte varit för att det var underkylt hade jag mest troligt knappt noterat det. Även om cykelvägarna inte alltid är många så förvandlade den alla dom till isgator. Det gick mao inte ta sig fram längs dom. Absolut inte på sadeln och knappt till fots. Så har på dessa platser fått följa bilvägen istället. Jag har hittills känt en stor skillnad på ungerska vägar (då tänker jag inte på vägarnas status… även om jag såklart märker en ENORM skillnad även där) mot Tysklands och Österrikes. Jag upplever klimatet i trafiken som trevligare. Bilar saktar in och inte en enda har tutat!
Jag passerade några vackra medeltida städer innan jag nådde fram till Budapest. Storstäder och hundkajakcykelcirkusen hör inte helt ihop. Men det fungerar! På ett sätt är det lättare genom stora städer då det är i stort sett bara där en cykelinfrastruktur finns. Iaf i just detta land. Men det är inte helt lätt att vara så lång bland massa människor, bilar, spårvagnar, lyktstolpar, höga trottoarkanter, tvära svängar osv.
Budapest är en vacker stad med sina gamla byggnader. Stämningen blev ännu äldre av dimman. Att ta sig ut från stan visade sig däremot bli katastrofsvårt. Jag hade kollat ut ett billigare hotell vid flygplatsen i Tököl. Det gick bra till en början, men med bara några kilometer kvar nådde jag en väg där det rådde cykelförbud. Tog då in på en liten parallell väg som ledde mig mitt ut på något åkerliknande. Tänkte att det är ju mindre än en kilometer kvar tills jag når nästa väg så det kan inte vara så svårt att gå trots att vägen hux flux tog slut. Så jag harvade på. Hade marken inte varit frusen har det inte gått alls. Nu gick det. Om än tungt. Tog rätt så lång tid att komma över till andra sidan. Väl där möts jag av en till sån cykelförbudsskylt.. Men här kunde jag välja att cykla in på ett industriområde. Gjorde det och följde guppiga vägar i vad som kändes som ett labyrintsystem tills jag nådde Lakihegy. Därifrån tänkte jag ”skönt, borde vara vid hotellet om Max 30 min”. Det blir sällan som man tänkt sig. Hamnade istället mitt ute i ingenstans på en lerväg som frusit till is och gav upp cyklingen för dagen. En stor fördel iofs som jag därmed sparade in lite pengar.
Tråkigt att det gick så svårt idag!
Men måste säga att du är så himla tuff, jättekul att följa ditt äventyr och låter ändå häftigt att åka igenom medeltida städer.
Lycka till på din resa!