Cesta Hrdinov SNP
Dag 14: Chata M.R.Stefanika-Priehyba
17 juli 2017
I natt var det kallt. Men att det var minusgrader förstod jag inte förrän jag kommit ut från tältet och såg att marken var täckt av frost.
Det är något visst med tidig morgontimma. Jag känner mig alltid priviligerad när jag är uppe tidigt och får med mig ljuset som är då. Enligt mig är ljuset aldrig så vackert som just då. Hela världen blir lite mer gyllene.
Första delen gick vi genom ett underbart bergslandskap. Vi följde ryggen precis som igår över toppar och ner i sadlar osv tills att vi gick ner till Certovica som ligger vid väg 72. En miniskidort. Pensionatet var öppet så min tanke var att gå in och fika lite. Men det enda dom kunde erbjuda var juice. Så jag beställde det. När min apelsinjuice var uppdrucken gick vi vidare.
Resten av dagens vandring var i mina ögon inte fullt så vacker som igår och i morse. Nu avlöste skogar och hyggen varandra. Få platser kan tänkas bli så varma som just hyggen. Så det var skönt att moln började dra in på eftermiddagen.
En hel del träd hade stormfällts så stigen omvandlades stundtals till en hinderbana.
Ett tag blev jag lite orolig över att jag hade en björn lurandes i skogen. Hundarna tittade ofta morrandes åt det hållet. Själv såg jag aldrig nåt.
Som man inte får tälta var man vill stannade vi vid Priehyba. Skönt med en natt på lite lägre höjd. Det borde göra skillnad på temperaturen. Skönt också med en tidig kväll.
Hundarna är riktigt duktiga. Känns som om att vi alla tre börjar komma in i utelivet på riktigt nu efter 2 veckor.
Vid Priehyba mötte vi en tjeckisk kvinna som är ute på en veckovandring. Hon hade fått sin inspiration till att ta sig ut från filmen wild.
