Karpaterna
Dag 48: șaua între Izvoare-Pasul Rotunda
20 augusti 2017
Så underbart härligt det är att sova gott! Och helt fantastiskt att vakna utan migränen som ännu satt i när jag lade mig.
Det är dags att ändra dygnsrytmen lite nu. Tidigare har jag klivit upp 4.30 varje morgon, nu är det i tidigaste laget om man inte vill gå i mörker. Min tanke var att kliva upp 5 i morse, men Vega (som jag brukar få väcka varje morgon) ville ut 4.30 för att dricka vatten. Vattenskålen dög inte, hon ville ha färskt vatten direkt från källan. Så när hon gick dit kände jag att jag lika gärna kunde packa samman. Med pannlampa på fungerade det bra 🙂 Morgonen var sval, så pass sval att jag började gången med långbyxor och långärmat på (för första gången på länge).
Jag har fortsatt att vandra längs samma led som jag påbörjade igår och även idag har den varit GALET vacker! Vi har fortsatt att gå längs Rodnabergens huvudrygg och gått upp och ned för flertalet toppar (Negoiasa Mare, 2049 möh, Varful Puzdra, 2189 möh, Varful Galatului, 2048 möh, Varful Gargalau, 2159 möh, Vârful Omului, 2135 möh, Cișa, 2039 möh, Varful Coasta Neteda, 2060 möh och Ineu, 2279 möh). Så väldigt mycket upp och ner sen härliga sadlar däremellan.
I regel är jag så inne i allt det vackra att jag inte reflekterar över att det är ”jobbigt” att gå. Sällan är det så enkelt att befinna sig ”här och nu” som när man vandrar.
Många har varnat mig för fårhundarna som finns i rumänska Karpaterna. Vi mötte flera både igår och idag som var med sina fårflockar som tur var visade ingen av dom några som helst tecken på aggressivitet, tvärtom!
Ett kort stycke idag stötte vi på lite mer teknisk vandring (Innan Ineu). Där var det nån form av halvklättring som gällde under några meter. Vega tyckte att den ena var onödig att trixa med så hon bestämde sig för att springa runt hela problemet istället i en stor u-sväng och många extra höjdmetrar. Nu när hon är så gammal vet hon sina begränsningar och hur man finner lösningar. Vega är fantastisk! Bounty är också fantastisk, men inte lila klok som Vega än.
Just som jag skulle gå upp till toppen Ineu var ett större sällskap på väg ned. Vi hälsade bara. Men när jag mötte dom igen vid Saua Gajei, 1789 möh satt dom och avnjöt en härlig måltid och bjöd mig att sitta med. Så mycket gott! (Två i sällskapet var vegetarianer!).
Resten av vägen ner till Pasul Rotunda, 1271 möh, gick längs grusväg. Vid Pasul Rotunda finns två pensionat, jag gick till det ena för att skaffa vatten. Jag mötte den gulligaste lilla kattungen. Man kan inte annat än att bli kär i 4 veckor gamla sötnötar.
