Karpaterna
Dag 53: Bilbor-namnlös plats mitt i skogen 1600 möh
25 augusti 2017
Jag sov så jäkla gott i garaget. Men vaknade ändå trött och oförmögen att andas genom näsan. Jag har känt mig småförkyld i några dagar nu och idag verkade det som den bestämt sig för att bryta ut.
När jag lämnade pensionatets garage för att gå tillbaka in till Bilbors centrum var jag glad och tacksam över att alla mina prylar var torra. Passade även på igår att skölja upp lite kläder och även dom sakerna var torra! Jag var också glad och tacksam över att ha sovit inne då det varit minusgrader ute under natten. Frosten låg ännu kvar och färgade gräset vitt när jag började gå vid 8. Seg start då kroppen inte helt ville lyda, men det tog sig och kroppen vaknade sakteligen till liv utefter dagen.
Bounty blev som vanligt omotiverad av att gå i koppel längs bilvägen, så henne fick jag stoppa på axlarna. När jag sen vek av på vägen DJ174B och hon fick gå lös igen blev det mer klipp i hennes steg. På båda dessa vägar som jag gick efter passerade flera hästekipage. Sån vacker syn! Igår fick jag lära mig att det bara är dom stora extra vackra hästarna som får ha röda tofsar på sidan av tränset.
Hästarna som passerade fraktade allt från slåtterutrustning till mjölkkannor och ved. När jag gått några kilometer så stannade ett ekipage med en vacker vit häst och började prata med mig. Dom på rumänska och jag på en blandning av alla språk jag kan. Det slutade med att dom insisterade på att jag skulle hoppa upp och åka med ett stycke. Så jäkla mysigt och idylliskt! Jag och Bounty fick åka tre kilometer och Vega springa/gå vid sidan av.
Fylld av ny energi och eufori fortsatte jag sen att gå efter att ha blivit avsläppt i den korsning där våra vägar gick åt olika håll. Efter ca 5 kilometer vek vi av in i skogen på den väg jag trodde jag rätt (på min karta fanns det bara en väg. I verkligheten var det en myriad av vägar, eller inte att välja på från vägen men väl i skogen. Som myrgångar i en myrstack). Det gjorde att jag irrade på ett tag och fick gå flera kilometer och höjdmeter extra innan jag kom rätt.
Resten av dagen gick jag sen genom barrskog med undantag för nån liten äng jag passerade på några ställen och ett par hyggen. När jag nådde 1400 möh fanns det huxflux markeringar att följa så resterande del av dagen blev mycket mer lättorienterad!
Även skogarna jag gått genom idag har blivit rätt så hårt drabbade av vind och ofta var det som att gå över ett plockepinnspel eller en av militärens hinderbanor. Över och under stockar alt ta stora omvägar.
Det verkar vara gott om både varg och björn i området då jag sett både spår och spillning. Jäklar vad stora tassar en varg kan ha. Deras spårstämpel är ca 3 gånger så stor som Vegas.
