Karpaterna
Dag 55: Cabana Fîntînele-Bicaz-Chei
27 augusti 2017
Noll timmar med sömn. Det var fest i natt vid cabanan och många väldigt fulla människor. Det blev därför en seg start på dagen idag.
Vi gick längs bitvis väldigt brant stig upp mot väderstationen, Stația Meteo Toaca. Det var väldigt fin vandring dit! Genom i huvudsak skog men här och där bjöds det på fantastisk utsikt! Framme vid väderstationen lämnade jag min och Vegas väska för att knata upp sista biten till Virful Toaca 1904 och 1901 möh. Jag mötte flera andra vandrare på toppen som hade gått från Cabana Dochia.
Vi gick ner och tog våra väskor och fortsatte. Jag började tro att någon kanske skämtat med mig och stoppat sten i min ryggsäck medan jag var på toppen. För jag upplevde ryggsäcken som väldigt mycket tyngre helt plötsligt.
Det var inte långt att gå till Cabana Dochia. Först hade jag tänkt att bara stanna till där en snabbis, men det slutade med att jag beställde mat och stannade en längre stund.
Vandringen vidare fortsatte genom detta storslagna landskap. Väldigt brant nedåt bitvis och däremellan relativt platt genom skog. På ett av dessa platta partier bestämmer sig min fot för att vika sig och jag ramlar. Skriker rätt ut i smärta. Helt plötsligt från ingenstans började det då dyka upp folk som hört mig.. Det hela gick bra. Jag kunde fortsätta att gå om än lite haltande och på kvällen kunde jag konstatera att fotleden var blå och lite svullen.
Vilket annorlunda landskap Ceahlău bjöd på!
Längs stigar går vi ner till Schitul Stănile. Därifrån var det bilväg hela vägen ner till Bicazu Ardelean. Till en början grusväg som sen övergick till att bli större och asfalterad. Vi gick på i rask takt trots att värmen tilltog. I Bicazu Ardelean stannade vi till på en pub för att få skugga och dricka. Möter flera trevliga människor där! Skönt att komma dit före både åska och regn. 15 min efter oss kom den ordentliga åkaskuren. Men då satt vi under pubens parasoll så regnet nådde aldrig oss. När regnet lugnat ned sig fortsatte vi att gå. Min plan var att gå till Cabana Ecolog. Det var mycket bilar längs vägen och inte en decimeter vägren fanns. Efter en lång vandring på fotdödande asfalt kom vi så fram till cabanan men får till svar att vi inte kan bo där då bara rumäner medlemmar i deras alpinistförening får det. Tälta där fick jag inte heller.. så bara att gå ned igen och tänka om. Inte lätt när kropp och huvud är tungt och pmsen gör sig påmind. Ville nästan börja gråta. Men så kom jag på att jag lite innan sett ängar på högre höjd ovanför längorna med hus. Kollar in gpsen och finner avstickare att följa. Snart var jag framme vid en perfekt tältplats! Så jäkla lycklig för det!
