Cykel mot svarta havet dag 101
Constanta- Mellan Durankulak och Vaklino, 82 km
Började dagen med att cykla utan kajaken till den cykelverkstad som jag fick hjälp med kärran på i fredags. Tänkte att cykeln skulle få en service nu inför sista etappen. Constanta är en stor stad. Det kändes småkaotiskt att cykla tom utan kajaken. Väl framme vid verkstaden möts jag av ett skylt att det är stängt. Hittade en annan verkstad som jag cyklade till istället. Växlarna justerades och likaså bromsarna. Men i övrigt verkade det mesta vara bra! Cyklade tillbaka till det lilla huset som jag bodde i inatt och kopplade på kajaken och började trampa in i kaoset.
Att ta sig genom staden var mycket jobbigare/kaosartat mot vad jag hade kunnat föreställa mig. Tre till filer i vardera färdriktning. Trefiliga rondeller. Väldigt mycket trafik. Det gällde att vara totalt fokuserad hela tiden. När jag hittade vad jag trodde var alternativa vägar på kartan så var dom alla återvändsgränder.
Det har varit fint att få se havet vid flera tillfällen idag! Mindre fint att ha spenderat så extremt mycket tid längs motorvägar och andra andra vägar. Alternativen till andra vägar har som tidigare varit små. Medtrafikanter visar oerhörd hänsyn så det var inget problem rent säkerhetsmässigt, men det ständiga oljudet..
Flera av platserna jag passerat kändes lite döda då det fanns väldigt många hotell som alla var stängda så här års. Precis utanför Tuzla stannade jag till på en bensinstation. Cyklar man längs den typ av vägar som jag gjort idag är alternativen till bra pausplatser få. Medan jag stod och åt min lunch kom en man fram och gav mig en klase bananer samt ett paket kex. Det är turkärlek det!
I eftermiddags skulle jag stanna till på en parkeringsficka för att svara på några frågor om friluftskök i telefonen. Blev då påmind om hur orättvis och tragisk den här världen kan vara. Precis samtidigt som jag ska svänga in på parkeringsfickan gör en kvinna det gåendes. En prostituerad kvinna med ett paket våtservetter i handen. Jag cyklade vidare till en annan plats att stanna på. Illa berörd av allt jag får se. Det mesta är gott och vackert. Men där finns som sagt även mycket sorg och tragedi.
Idag cyklade jag ut från Rumänien och in till Bulgarien! Ska bli spännande att se lite av Bulgarien från cykeln 🙂
På Booking.com hade jag sett att det fanns en lägenhet att hyra i utkanten av Durankulak så jag cyklade dit. Ringde på vid grinden, ingen kom och öppnade. Ringde det telefonnummer som stod på en skylt och en man svarade. Han kunde ingen engelska, det enda jag förstod att han sa, så han lade på. Fick istället cykla vidare. Hittade en bra och dold tältplats intill vägen efter några kilometer. Perfekt.
