Cesta Hrdinov SNP
Dag 22: Sedlo Zobarak-Sedlo Pod Hradskym
25 juli 2017
I natt väcktes jag av en sjujäkla smäll. Vi befann oss i ett åskoväders epicentrum igen. Bounty sov lugnt men Vega upplevde jag som lite orolig. Hon brukar annars aldrig reagera på åska överhuvudtaget. Efter en av smällarna stod hon och bara kollade ut i mörkret. Sen ville hon ligga nära.
Regnet från nattens åskskur upphörde aldrig. När vi började gå var det bara ett lätt duggande men när vi kom ner till Hervartov tilltog regnandet. Vandringen till Bardejov blev blöt. Väldigt blöt. Till största delen gick den längs asfaltsvägar så dubbelt drygt.
I Bardejov satte vi oss på ett café och försökte torka upp lite innan vi skulle vidare. På kartan fanns ett pensionat utmarkerat i Zborov så jag tänkte att även om jag blir blöt så kan jag stanna där och få allting torrt igen. Kom fram till pensionatet som var stängt. Jag ringde numret som stod på dörren. Mannen som svarade sa att det är nedlagt.. vi gick därför till byns bar/kafé. En två timmar lång paus fick det mesta att torka. Jag åt mat där. Soppa och svamprisotto. För all den maten plus två koppar te betalde jag 4,5 euro. Som det inte fanns nånstans att stanna i Zborov fick vi fortsätta istället. När man lämnar Zborov bakom sig gör man det genom något som närmast kan liknas vid ett slumområde. Smutsigt, fallfärdiga hus och skällande lösspringande hundar. Strax därefter missade jag en korsning och hamnar på en åker. Tänker att går jag bara upp längs den så kan jag nog genskjuta leden. Den planen var kass. Det slutade med att jag fick irra omkring i den blöta, leriga skogen i över en timma innan jag till sist kom rätt.
Strax efter Sedlo Pod Hradskym slog jag upp tältet. Då hade det börjat att ösregna. Så skönt att få skydd!
