Cykel mot svarta havet dag 84

Cykel mot svarta havet dag 84
Pârneaura-Mellan Cozla och Svinita, 82 km

Att ligga i tältet och lyssna till tunga regndroppar som faller mot tältduken är väldigt mysigt. I alla fall när det är kväll. Det Kändes inte alls lika mysigt att vakna till det ljudet. Regnet tilltog så jag tänkte att det är lika bra att avvakta med att starta dagen. Tiden gick. Men vid 10 slutade regnet tvärt! Så jag klev upp och packade samman allting. Började så att cykla genom ett vackert landskap! Hela dagen har jag cyklat genom vackra landskap. Det känns därför extra sorgligt hur nedskräpat stora delar av det är. Speciellt nära byar och samhällen. Där har folk dumpat sina sopor i vart och vartannat dike. Jag blir ledsen av att se det.

När jag efter några kilometers cyklande når Donau ser man knappt stranden pga allt skräp som täcker den. Framförallt ligger där otaliga plastflaskor. Nere vid Donau möter jag dagens första gränspolis. Jag blir stoppad och får visa mitt pass. Något som jag fick göra totalt 9 gånger till idag!

Små regnskurar kom och gick medan jag cyklade till Projejena. Tack vare det fick jag se ett otroligt vackert blått ljus. Alla väder har sin charm. Nästan i all fall. Idag har alla väder enbart varit vackra och härliga. Regnet på förmiddagen till trots. När jag nådde Projejena hände två saker. Hela himlen sprack upp och solen värmde upp hela världen! Så jäkla underbart! Det andra var att jag fick dagens första punktering. Kommer på att om jag lägger en stor sten under kärran så behöver jag inte ta av kajaken för att få loss hjulet. Det gick rätt så smidigt att laga punkteringen. Hittade en liten sten som jag trodde hade orsakat punkteringen. Plockade bort den och gjorde rent själva däcket innan jag satte dit en ny slang. Eller jag tog den slang som jag lagat häromdagen. Cyklar sen visare. Kommer dock bara en liten kilometer innan jag får dagens andra punktering! Hittade då en glasbit i hjulet. Just när jag hade lyckats pilla lös den från däcket stannar en bil med tre unga män och erbjuder sin hjälp! Två av männen lagar slangen och sätter fast hjulet på nytt. Jag kände enorm tacksamhet! När det var klart vinkade dom glatt och körde iväg. Efter att jag cyklat ett par kilometer så dök männen upp igen, dom hade då varit och handlat energidrycker, läsk och vatten åt mig. Visst är det otroligt hur mycket generositet, hjälpsamhet och vänlighet jag möter på längs min väg. Världen är verkligen god! Resten av dagen kunde jag cykla på i det härliga vädret utan missöden.

Landskapet har som sagt varit väldigt vackert. Donau flöt som genom en stor ravin en lång sträcka så att jag hade en bergsvägg på ena sidan och Donau flytandes på den andra. Det är något visst med att vara omgiven av berg!

I natt tältar jag på en parkeringsplats helt intill vägen. Det känns tryggt iom alla gränspoliser som kör här fram och tillbaka. Jag pratade lite med ett par av dom precis innan jag valde platsen. Dom kom förbi senare på kvällen och önskade godnatt. Ett annat trevligt möte med gränspoliser var ett par som granskade mitt pass noga. När dom var färdig med det skickade dom med mig ett stort och fint äpple!

Jag har sett fler gatuhundar idag mot vad mig hjärta klarar av. Längs vägarna ligger döda hundkroppar med jämna mellanrum. Helst skulle jag vilja ta med alla dessa hundar och överösa dom med värme, trygghet, mat och kärlek. Gillar inte tanken på att det inte går.