Sverigerunt, cykeldelen: dag 64

Dag 64:Vambåsa-Ryedal, 85 km

Regnskuren som skulle ha kommit igår mitt på dagen behagade sig att komma under natten istället. Inte oss emot 🙂 Det var dock inte det enda som väckte oss under natten.. Vega förstår inte alltid sitt eget bästa vad gäller gräsätandet. Hon bara älskar att beta och om man inte stoppar henne i tid blir det för mycket för hennes lilla mage att ta hand om och då spyr hon. Att vakna av ett hulkande är långt ifrån det trevligaste sättet att vakna på…

Vi har cyklat genom jättevacker miljö idag, i början av dagen cyklade vi igenom flera naturreservat. Jag blir lika hänförd varje gång jag ser de helt enorma ekarna. Det kändes lite som jag befann mig i en sagovärld, en bil kom däremot just i det ögonblicket och väckte mig från mitt dagdrömmande. Naturen är så växlande genom hela Sverige, inte en enda dag är dem andra lik. Det är inte bara naturen som växlar, även typ av hus och byggnader.
När man cyklar genom skogarna här är det som att cykla genom en tunnel. Träden är så stora och deras kronor sträcker sig över vägen, det är verkligen vacker och mysigt!

Vi har haft växlande molnighet hela dagen med inslag av regnskurar. Första skuren kom i Ronneby som tur var började det droppa precis när vi var vid en busskur. Där satt vi och tryckte tills det slutade. När vi kom till Ronneby hamn träffade vi på ett polskt par som cyklat runt i skandinaven under en månad. Trots att tjeckiska och polska skiljer sig åt jättemycket som språk förstod David och dem varandra. Själv stod jag bredvid och förstod inte ett ord… Samma par träffade vi sedan på igen vid ett par tillfällen under dagen.

Regnskur nummer två cyklade vi i och stannade först när de slutade, då var det dags för lunch. Det blev en speciell lunch idag som vi köpt halloumi som vi stekte på och hade på vår smörgåsar. Det är så gott och omväxling förnöjer 🙂

Motvind har vi självklart haft hela dagen, enda skillnaden var att den var ännu starkare idag. Inte kul. Men vad ska man göra? Bara att trampa på. Fördelen är väl att man hinner se mer när det inte går så fort 🙂 Ska jag vara ärlig är det inte att vinden gör det så mycket tyngre att cykla som är jobbigast. Det konstanta  ihållande ljudet blir man jättetrött av, så idag har jag cyklat med musik i öronen nästen hela dagen för att slippa susandet/svischandet.

På väg uppför en backe samtidigt som det polska paret.

Rulla till toppen