6/10-15 Jänsmässholmen-Olden, 18 km

6/10-15 Jänsmässholmen-Olden, 18 km

Fjällfararnas gröna band: dag 51
Det var lite blåsigt men inte så kallt när vi klev upp i morse. Eller vinden gjorde att det kändes kallt, men det var knappt någon frost på marken. Så snart vi packat samman tälten, (som var snustorra!!!) satte vi oss i lä intill en husvägg och åt frukost. Där var det riktigt skönt 🙂 Något jag gillar med dom lite kallare årstiderna är att dom känns i kinderna! 
Vi började att gå längs med skoterleden mot Olden. Jag hade gruvat mig lite för biten som går över myren innan man kommer ut på skogsbilvägen. För när jag skidade där i vintras så var det jätteblött. Det var kanske inte snustorrt, vilket det sällan är på en myr, men det var helt klart framkomligt! Medan vi gick där tror jag att jag kom på vilken min favoritfågel är, Lavskrikan! (Rautjuksa på jamtska). Det är en väldigt trevlig fågel som nästan känns tam när den kommer flygandes efter en och småtigger mat. Vi matade nån medan vi gick och den kom så nära att den mer eller mindre plockade brödbiten från Julias hand. 
Vi slutade att följa skoterleden så snart den mötte skogbilvägen och följde sen olika vägar tills att vi kom ner till Vike. Vid Hållbodarna träffade vi en trevlig man som var där och målade. Vägen som går över dom bodarna och är utritad på kartan är delvis försvunnen så vi tog en stig därifrån istället och fick då vada över Lillån. Med stövlar på var det bara att gå! 
Även på denna skogsbilväg såg vi björnbajs. 
Nere på vägen som går bort till Olden mötte vi Stig som förklarade vart den gamla skolan ligger. Den gamla skolan är numera ett vandrarhem. Han åkte i förväg och väntade på oss där. Ett väldigt trevligt möte!
Ofta är det väldigt bra med hund som tex att man måste ta dom ut för att kvällskissa. När jag gjorde det fick jag se ett mäktigt norrsken. Tillsammans med Maren och Stig stod jag länge och betraktade skådespelet. Det är få saker jag finner så magiska som just norrsken! Norrskenet dansade över hela himlen i lila och grönt. 

2 reaktioner på ”6/10-15 Jänsmässholmen-Olden, 18 km”

  1. Lavskrikan är också min favoritfågel, den kom fram när jag följde min pappa några gånger till skogen när han högg timmer. I Krångede hade vi inte något annat namn än lavskrika men nötskrikan kallade vi för pärskrika.
    Nu är inte allt kvar, kämpa på.
    Hälsningar Kerstin Jonasson

Kommentarer är stängda.

Scroll to Top