Vita bandet dag 53

Blåhammaren-Helags, 40 km

Det blåste på utav bara H i natt och vinden var ännu hård när jag klev upp vid 5 på morgonen. Var osäker på om jag skulle kliva upp eller lägga mig igen. Men tänkte att jag kliver upp, äter frukost och packar i ordning och ser hur vädret utvecklar sig. Vinden mojnade så sakta och vid 7 var det mycket bättre rent vindmässigt. Däremot var sikten rätt så dålig. Såg tre ledkryss åt gången så det var lite lurigt att åka ner för backen mot Enkälen då föret var ganska svåråkt. Fläckar med is varvades med snö som inte bar och och sen hårda käglor däremellan.

Vega drog den lilla pulkan och Peak den stora. Det fungerade väldigt bra. Vinden avtog allt mer och sikten blev bättre och bättre tills det var helt vindstilla och helt blå himmel.

Det tog oss vara tre timmar att komma fram till Sylarnas fjällstation. Där lade jag in hundarna i burarna som står vid hundrummen så att dom kunde vila och gav dom lite mat och vatten. Jag satte mig i självhushållet och fikade.

Vi fortsatte sen vidare. Alla kändes fulla av energi. Det underbara vårvädret och vyerna bidrog nog till det! Vi skidade på och njöt till fullo hela vägen till vindskyddet Miesehketjehke där vi stannade och åt lunch. Alla hundarna åt hundmat och jag åt risotto som jag lagade till och stoppade i mattermosen i morse.

Vi satt och njöt av vårsolen länge innan vi fortsatte mot Helags. Första dagen som jag kunnat skida i bara underställströja i flera timmar!

Lyckoruset gick däremot över och ersattes med oro. Med några hundra meter kvar till @stfhelags såg jag hur det rann gult sekret från Vegas vulva. Jag ringde genast till min veterinär för råd. Hon sa att det med 99,9 % säkerhet var livmoderinflammation och att vi snabbt måste till veterinär. För att få råd i den frågan ringde jag till Alf som är naturbevakare och fjällräddare för att fråga hur jag skulle göra. Han gav mig rådet att ringa 112 för att få transport ner. Jag hann aldrig ringa SOS förrän jag blev uppringd av naturbevakare Mathias som erbjöd sig att hämta oss på skoter. Jag känner enorm tacksamhet till Mathias. Utan hans insats kan man inte veta hur utgången för Vega skulle bli. Pyometra är väldigt allvarligt. Jag står även i tacksamhetsskuld till personalen på Helags fjällstation som tar hand om Peak och Bounty som fick stanna kvar där.