Långfärdspaddlarnas blåvita band, dag 26
Bockhamn, Byön-Lounatniemi, 51 km
Regnandet höll i sig hela natten. Det är så mysigt att ligga inne i tältet och lyssna till det smattrandes mot tältduken. Men inte fullt så mysigt att kliva upp i. Men det slapp jag! För just som jag började packa ihop allting så blev det uppehåll. Var sedan uppehåll tills allt låg på plats i packluckorna. Då startade det igen. Skurar har sedan kommit och gått genom hela dagen. Men inte alls såna mängder som prognosen hade utlovat vilket var skönt!
Det har varit en blåsig dag. Vinden gjorde att det stundtals var svårt att ta sig framåt då den kom rakt emot mig. På eftermiddagen vred den och blev allt mer nordlig. Så nån passage blev lite obekväm du vågorna titt som tätt sköljde över kajaken och mitt kapell inte längre håller helt tätt. Men det ska snart bytas ut. Känns väldigt skönt att åter kunna få sitta torrt!
Jag paddlade mellan Stora och Lilla Hudö. Först trodde jag inte att det skulle gå pga all vass. Men det gled på fint där genom den höga vassen. Kändes speciellt när fören på kajaken klöv vägen framför mig. Speciellt när jag tagit mig igenom det och jag kom ut på öppet vatten igen. Som att komma till en annan värld. Hade jag varit barn hade jag tänkt att jag gått in i det stora klädskåpet och kommit ut till Narnia.
Sista 6 km var riktigt tunga och motiga i rejält regnande. Så det kändes så bra att komma fram till den lilla ön som Auli tipsat om. Jag fick iland. Böjer mig ner för att dra upp kajaken, tittar upp och där kom en liten båt till min stora förvåning. Det var ett par män som åker hit årligen för att tälta och fiska tillsammans. Med sig hade dom en tältbastu som jag blev bjuden över till. Det var helt underbart att få kroppen varm och mjuk innan jag kröp ner i sovsäcken! Drömmigt avslut på dagen med andra ord 🙂
