Cykel mot svarta havet dag 52

Fyttiracken för en jobbig natt jag fick. Jag som varit mardrömsfri och utan panikångest så länge fick i natt tillbaka samma gamla mardröm och när jag vaknar från den får jag panik för att jag är övertygad om att den är sann och har svårt att komma ner i varv igen. Ringde en av mina bästa vänner fastän det var mitt i natten. Kändes bättre efter det. 

När det sen var dags att vakna på riktigt vaknade jag till en krispig dag. Dom senaste dagarna med regn och nattens minusgrader förvandlade hela landskapet till en gnistrande isbana. Jag fick därför gå med cykeln första timmarna. I några av backarna var det väldigt svårt att ta sig upp då fötterna bara slirade. Fick då koppla isär cykel och kajak och gå med dom i omgångar. Cykeln är det lätt att ta. Kajaken desto svårare och tyngre. Knäppte fast linan som går mellan kajaken och cykelfästet runt magen och gick och höll fast med händerna i gräset för att använda hela kroppen för att komma upp. Kändes väldigt bra när jag väl var uppe! Bounty passade på att chilla i solen så länge och Asta ta några riktiga glädjesprång. 

Desto närmre Donaueschingen vi kom desto plattare blev landskapet. Schwarzwald har varit vackert men det kändes skönt att få lägga dess backar bakom oss. 

Mitt absolut största geografiska delmål för den här turen har varit donauzusammenfluss. Alltså den punkt där vattendragen Breg och Brigach möts och floden Donau officiellt börjar. Idag gjorde vi det i strålande sol efter 52 dagar och 2368 cyklade kilometrar! Nu ska vi följa eurovelo6 hela vägen till Svarta havet, ca 2830 km.

Vi cyklade vidare till en fri campingplats Immendingen. Det är några minusgrader ute. Men vi håller värmen i tältet. Jag lagade äggröra till middag.