Cykel mot svarta havet dag 94

Cykel mot svarta havet dag 94
Prundu-Călăraşi, 112 km

Både Bounty och jag sov gott i natt. Väcktes kl. 6 imorse av att det knackade på dörren. Där står Petre med några petflaskor med varmt vatten så att jag kan ta mig en morgondusch! Han har verkligen gjort precis allt för mig och för att jag skulle ha det bra. Han städade ut rummet jag fått sova i ordentligt så att ingen skulle kunna se att vi varit där. Som sagt hoppas jag att han slipper problem pga att han hjälpte oss. Kl. 7 imorse när det började ljusna packade vi ut allting innan folk skulle börja komma till sporthallen. Det var en blåsig, men vacker morgon. Men vinden hade mojnat mycket om man jämförde med natten. I natt blåste det riktigt hårt.

Med vinden i ryggen började jag sen att cykla. Kände mig full av energi efter att ha sovit en hel natt på första gången på flera dagar.

Landskapet var rätt så kuperat i början. Eller framförallt var det tre lite längre backar jag skulle ta mig upp för. Men det kändes bra. Det är häftigt hur kroppen anpassar sig till uppgiften! Kroppen känns starkare och starkare och backarna går lättare och lättare att ta sig upp för. Iofs är det inte lika mycket backar som innan Donau. Så det kan ju bero på det också!

Jag cyklade genom staden Oltenita. Hade först tänkt att stanna och äta lunch där. Men det är så trixigt med hundkajakcykelcirkusen i stadstrafik så istället fortsatte jag ut från stan och satte mig på en ocharmig avtagsväg. Det blåste hårt så satte mig intill kajaken för att få så mycket lä som möjligt. Bilar och lastbilar susade förbi. Men är man hungrig så är man!

I ett av samhällena som jag passerade fick jag se något totalt hjärtskärande. En häst kollapsade framför ögonen på mig. Den skulle dra upp en kärra för en slänt och dess krafter tog slut. Det var en äldre häst som fått för lite mat under vintern. Fattigdom för med sig så mycket sorg och misär. Jag stannade cykeln och gick fram för att hjälp till. En man till kom snabbt på plats och strax därefter stannade en passerande polisbil, där framförallt en av poliserna gjorde en fantastisk insats. Han var snabbt där med kniven och skar lös hästen. I fallet hade hästen fastnat med benen i skaklarna och tillsammans fick vi hjälpas åt för att få bort kärran. Hästen hade extremt svårt att ta sig upp. Den var så trött. Även här agerade polismannen så bra och sa till ägaren att låta hästen vila lite för att samla kraft. Till sist tog sig hästen upp på benen. Tyvärr verkade den ha skadat sitt ena bakben så den haltade tillbaka till sitt stall.

Cyklade förbi två större sjöar idag. Antalet sjöar jag passerat totalt sista tiden är lätträknade. Vågorna gick stora på Acumularea Iezerul Mostistei och Lacul Galatui. När jag startade cyklingen idag tänkte jag att jag tältar nånstans i detta område. Men blev avrådd till det. Jag blev rekommenderad att ta mig till Călăraşi istället. Jag var i kontakt med Vasile (journalisten) för att fråga om råd tidigare idag. Han kontaktade en vän här i staden som erbjöd sig att ta in mina saker i sitt garage. Men tyvärr hade jag redan passerat staden när jag fick veta det. Kompisen, Daniel, kom och mötte upp vid hotellet där jag var för att se om allt var bra med mig och för att försäkra sig om att det skulle vara säkert att lämna mina saker här. Annars skulle han be en vän om hjälp för transport av hundkajakcykelcirkusen till sitt garage. Hans vänlighet fann inga gränser och han bjöd på denna hotellnatt.

Rummet jag fick hade ett badkar. Det var skönt att mjuka upp kroppen efter en heldag på sadeln. Sängen var härlig med stora fluffiga kuddar och täcke. Bounty stornjöt!