Vita bandet 2020, dag 24
Parka-Kvikkjokk, 26 km
Somnade i ett landskap och vaknade i ett helt annat. Vädret slog om under natten så barmarken som jag tältade på var inte längre bar när jag vaknade. Det var grått. Världen var helt stilla och grå. Jag gillade det.
Var uppe vid tre som tidigare dagar. Känns som en bra tid. Lagade frukost och packade oss iväg. Började med en stigning upp mot Suonergårsså. Den var så pass brant att jag fäste skidorna på pulkan och spände fast mig framför Peak så drog vi upp pulkan tillsammans. Små iskristaller föll från skyn så för första gången denna tur använde jag mina skidglasögon. Bounty kröp ner i fårfällen medan Peak såg helt oberörd ut.
På toppen väntade ett gäng renar på oss, precis som förra året då vi passerade här. Vägen ner mot vindskyddet Tsielejåkkstugan kändes lurig då sikten var sådan som gjorde att man inte såg några konturer. Men det var vackert! Att åka nedför gör att jag ofta känner mig lycklig som ett barn i en pulka.
Det gick sen lite upp och lite ner. Vädret blev gradvis bättre och sikten i takt med det.
Jag och Peak hjälptes åt i dom brantaste partierna ned mot sjön Sakkat. Det var brant och isigt plus att skotrar bildat en puckelpist. På många platser var det svårt att ploga pga hårda och smala spår kantade av skog. Det gick dock bra. Inga missöden.
Passagen över sjön gick bra! Lasse och Bernt låter mig låna deras stuga här i Kvikkjokk. Känns så oerhört lyxigt att inte enbart kunna bo inne utan även kunna både duscha och tvätta mina kläder.
Att komma in från en tur kan ibland gör mig och många andra lite lustiga till mods. För mig har måendet pendlat mycket sista tiden. En bekant friluftsperson sa det så bra:
”…. Fast det är inte alltid sanningen som räknas ibland behöver man bara höra att någon gillar en. Särskilt när man är ute i ensamheten och har arbetat upp ett bipolärt mående och allt känns som skit, då är det lilla om än osant, ack så trevligt”.
Så mitt i prick. För mycket tid till att tänka eller framförallt känna är inte alltid enbart av godo. Iaf inte om det övergår till ett ältande. Jag gjorde misstaget att kolla fel saker på sociala medier idag. Det ändrade mitt månde direkt. Längtar tillbaka till leden och ser fram emot några dagar utan uppkoppling. Utan triggers. Jag, hundarna och naturen.
