Vita bandet 2020, dag 33+4
Jalges Vuoskkoaivi-Torneträsk, 37 km
Vaknade till en helt magisk dag med en helt fantastisk soluppgång! Vinden mojnade under natten och morgonen var helt stilla. Jag packade samman tältet. Nattkylan var kvar i luften. Inte så konstigt iofs då det rent tekniskt sätt ännu var natt. Enligt prognos var det ca 10 grader kallt i natt.
Vi rörde oss nedåt mot Vuoskojaure. Vackra vyer och hård snö att åka på. Moln efter moln drog. Först ganska lätta. Men blev snart allt tyngre.
Isen på Coagesjaure hade gått upp där leden gick. Så vi fick ta en omväg. På andra ställen på sjön där den också gått upp simmade några svanar. I Kattuvuoma var det fläckvis barmark så det var lite bökigt att ta sig genom byn. Men så snart man passerat sista huset blev snötäcket tjockt igen. Snön började falla och innan vi nådde träsket bäddades landskapet in i tjock dimma. Äkta träskväder.. färden över Torneträsk gick bra även om isen inte var den roligaste att skida på. Men långt ifrån mardrömslik. När vi nådde byn Torneträsk blev vi uppmötta av Linda och hennes två hundar. Hon hade gissat att vi skulle komma dit. Pratade tur och hund. Sen kom Anna och hämtade mig. Fick en helt fantastiskt trevlig dag tillsammans med henne. Vi blev hembjudna till hennes grannar Lars och Birgitta på bastu. Höjden av lyx!
