Både snöandet och vinden avtog under natten. Med sig tog dom skoterspåren. Dom gamla skoterspåren som ligger under snön bär bra, men kombinationen av snön som drivit och den nya snön gör att man först måste pulsa genom 10-40 cm snö för att nå dom.
Från Raukasjö väntade massa uppförsbackar. Bara det att ta sig av själva gården blev lite av ett projekt. Jag fick gå framför spannet med ett MR-koppel kopplat till det för att hjälpa till att dra. Stundtals kröp jag på alla fyra för att få mer kraft. Att Libbie löper är inte till vår fördel. Pojkarna är ofta mer intresserade av det än på att komma framåt. Libbie och Dolly kan inte längre gå tillsammans utan att bli osams pga hormonerna som flödar.
Medan vi kämpade oss upp genom skogen tänkte jag att bara jag tar mig upp till kalfjället så kommer det att bli bättre. Där kommer den hårda blåsten igår ha gjort föret hårt. Så blev inte verkligheten.
Tidigare år har jag kunnat gå runt flera av knölarna som leden går över. Men då har jag gått ”oledat”. I år var det omöjligt. Det bär inte överhuvudtaget utanför lederna så vi fick kämpa oss upp på knöl efter knöl. Ofta var dom branta. Jag hjälpte till framför spannet. Fyttiracken som vi fick kämpa. I en av dessa backar så välte släden mitt i backen. Kom då på att jag kunde fästa kopplet som jag hade fäst till min sele runt ett träd så att den inte skulle glida ner för hela backen igen när den hamnade på rätt köl. Planen fungerade. Kändes som lite av en seger när allt annat gick så tungt.
En stor del av dagen har jag växlat mellan att skida framför och bredvid spannet. Stora problemet med det har varit att Peak och Zeb inte velat gå om jag inte var framför dom (dom vill ju bak till Libbie..), men när jag går framför dom vill dom inte gå varesig bakom eller bredvid utan på. Allra helst komma på varsin sida så att nackremmen hamnar i knävecket.
Provade att ändra ordningen i spannet. Zeb fick gå bak tillsammans med Libbie. (Zeb är kastrerad). Sen gick Odd och Dolly i mitten som innan så fick Peak gå ensam i täten. Det gick så jäkla mycket bättre. Zeb började dra som aldrig förr! Peak ensam i täten var lättare att ha bredvid sig och efter ett tag kunde jag börja gå bakom släden igen.
Även om det inte blivit så hårt på kalfjället som jag hoppats på låg det ändå mindre snö på dom gamla skoterspåren och dom bar något bättre. Jag sprang och knuffade på. Maxpuls och en känsla av att vilja kräkas samt mjölksyra i benen. Men efter mycket slit tog vi oss till sist till toppen av backen vid sidan av Jalketjahke.
Jag var så jäkla glad när vi kom upp! Det började gå lite utför till Slipsikenstugan. Det är lite av en favoritstuga. Stannade aldrig där denna gång. Tänkte att om jag går in kommer vi aldrig vilja lämna.
Det verkade som ett år skotrar kört upp och vänt vid stugan igår. Så från stugan och ner till Klimpfjäll fanns äntligen lite bättre spår att följa. Vi skulle över två lite mindre backar innan det började branta på utför. Hej vad det gick nerför backen till sjön! Tror att både jag och hundarna behövde den bootsen!
Längs sjön till själva centrum flöt det också på bra. Körde till affären. Gick in och handlade tuggpinnar till hundarna samt mat och fika till mig. Så fikade vi innan Jan-Erik kom och mötte upp. Jag tog kontakt med honom en bra stund innan jag startade turen för att ta reda på var jag kunde ordna fram hundmat här i Klimpfjäll. Jan-Erik drev tidigare företaget Husky express här i byn. Jag och hundarna körde sen hem till honom. Lade hundarna på linan med deras ullfiltar så fick dom fisk. Jag blev bjuden in på fika och härligt samtal!
Flera av hundgårdarna finns kvar sen verksamheten var igång. Jag blev visad var dom var (nere vid reningsverket). Skottade fram ett par hundgårdar som hundarna kan få vila i. Slog upp tältet. Det är ett gäng män som har en arbetsbarack ståendes här som fikarum. Fick låna en kabelvinda av dom så att fick jag fick el till tältet. Kändes lyxigt!
Peak och Bounty sover med mig i tältet. Dolly och Odd delar på en hundgård och Libbie och Zeb delar på en. Dom såg ut att tycka att det var skönt att få kojor att krypa in i!
