Lämnade Alesjaure i ett härligt väder på finfina spår. Man håller just nu på att köra skoterlass med ved från Abisko till Alesjaure så spåren att följa var perfekta!
Vi hade bara vissa små problem med att ta oss från stugplatsen då jag och Peak inte delade samma uppfattning om vilken väg som skulle vara smartast att ta. Jag tänkte att leden blir bra att följa. Peak tänkte nån form av genväg över dassen. Men efter lite styr så tog vi leden och hamnade på sjön.
Hundarna kändes pigga och vi svischade fram som det kändes. Transportleden (som inte är markerad) är betydligt mycket mindre kuperade än den markerade leden.
Jag hade hört rykten om att Keronbacken skulle vara svår i år. Bara is och barfläckar. Så jag blev positivt överraskad när jag nådde den och där fanns snö! Och inte en enda sten körde vi på. Men hårt var det så jag fick stå ordentligt på bromsen.
Vi körde förbi flera grupper med människor efter att vi passerat Abiskojaure. Det måste vara den mest besökta stugan för så många som jag mötte efter den var lika många som jag totalt sett mött mellan tidigare stugor.
I soligt väder körde vi ner till Abisko och mataffären där. Handlade mat till mig för att klara mig till röset och tillbaka och fick hjälp av Aron och Johan med hundmat.
Packade släden tung och gjorde mig redo att köra vidare som klockan bara var 10.30. Vi tog oss hela vägen från Alesjaure till Abisko på 2 timmar och 15 minuter. Men just som jag skulle till att köra iväg ringde en kär och god vän och sa att han var i Abisko. Så ändrade planerna och körde till turiststationen istället.
