Dag 23-25, Och helt plötsligt var jag tillbaka i Sverige

Trondheimsnatt
 Natt i Trondheim
Den 19 september 2011, dag 23
Hade en helt fantastisk start på dagen, vaknade i sextiden och fick se en helt galet vacker soluppgång över Trondheim. Sen bjöd Astrid på egetbakat bröd med goda pålägg. 
Soluppgång över Trondheim
Sen skulle jag försöka cykla ut ur själva Trondheim för att ta mig mot Stjördal för att därifrån kunna cykla e14 tillbaka till Jämtland. Det var lättare sagt än gjort. Jag var minsta sagt leds (och på lite dåligt humör) innan jag lyckades med det. Regnet och vinden gjorde kanske inte saken bättre. Saken är den att de bygger om e6:an så man hamnar liksom i återvändsgränder ideligen. Jag vet inte hur många människor jag fick fråga om vägen! Men alla är så trevliga och villiga till att hjälpa till.
Idag var alltså första dagen jag övervägde att ge upp. Men allt kändes bättre efter att jag åt lite. Det kan alltså ha varit så att det var ett lågt blodsocker som låg bakom ge-upp-känslan.
Även fast man cyklar i stort sett helt längs havet mellan Trondheim och Stjördal (gamla e6:an, för då slipper man alla tunnlar) så är det väldigt kuperat. Sen ska man upp för en lång backe. Men den gav iofs en lång nedförsbacke ner till Hell. Jag cyklade inte helt fram till Stjördal utan cyklade in på en liten väg från Hell som tog mig till Hegra och e 14 (en fin och relativ platt sträcka). E14 följde jag sen till Flornes fär jag satte upp tältet i en liten skogsdunge.
Denna jobbigaste, tuffaste, mest humörskrävande dagen fick en helt fantastiskt slut. Martin kom ut och hälsade på mig :* om än bara för en timme, så spelade det ingen roll för det var så bra 🙂 Börjar kännas att jag är nära hemma nu!
63 kilometer cyklade jag idag, kom igång lite senare än vanligt. (Självklart?!) fick jag cykla i regn och motvind.
vägmärken 
 Man kan inte vara för tydlig med skyltar. På den blå skylten står det ”feil kjörerikting SNU!”
 Helt plötsligt kändes målet så nära
vägmärken
Den 20 september 2011, dag 24

landskap

skugga
sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne!

Bouvier des flandres cykeltur med hund
 Om du ska ta mycket längre tid på dig, kan jag lika gärna lägga mig en stund..

Bouvier des flandres cykeltur med hundväg

fågel
Runda fjäll, hemma känsla.
Det är så konstigt det där med dagsform och humör osv, för gårdagen kändes som sagt så otroligt tuff. Men i morse när jag vaknade var jag inte alls lika tung i benen som jag var igår. Fick börja cykla stjördalen helt till Meråker. Det är relativt platt. Men efter Meråker får man en fin uppförsbacke, men inte ens den kändes tung. Allt har bara känns bara idag och det gick så mycket fortare mot vad jag räknat med. Helt plötsligt var jag vid gränsen! Sen kom jag till Storlien där jag gick in på matbutiken och köpte lösviktsgodis till mig och en förpackning leverpastej till Vega. Mums tyckte hon 🙂 (godis är inte lika gott helt enkelt när man inte ätit det på ett tag).
hund leverpastej
 Vega tycker vi borde fira oftare 😉
hund leverpastej
Från Storlien cyklade jag sen till Storvallen och upp till stugan som jag ska vara i nu till helgen innan jag cyklar sista sträckan hem.
Vilken dag jag haft! När uppförsbacken kom, kom också solen! Så jag kunde gå i bara sportbh och shorts utan att ens bli lite kall. (sol=humörshöjande). Ska också nämna de fina männen som kom på rullskidor i Meråker, har visst varit NM där i rullskidor i helgen. Först kom de så jag mötte dem, sen vände dem och kom och körde om mig. Aldrig har jag väl cyklat så fort som när jag tog rygg på dem, den utsikten får man inte släppa 😉 (en av dem körde upp vid min sida och pratade med mig ett tag innan han skejtade vidare) Tro nu inte att det här är med inbördesordning, att träffa Martin igen var såklart också helt supert! Nu ska vi vara i stugan tillsammans i några dagar. Mycket bra! 😀
vägskylt
vägskylt 
Bilden vägrar vända sig. Men svenskgränsen är nådd 🙂 
Hm, den här bilden vill inte vändas. Men när ledkryssen börjar komma, då vet man att man är hemma 🙂
56 kilometer har jag cyklat idag. Så en lite lagom sträcka egentligen.
Så nu när jag kommit till Jämtland har jag cyklat totalt: 1221 kilometer, enligt google-maps har jag 110 kilometer kvar hem. 
21 september, dag 25
vaknade upp till ett helt strålande väder! Så jag började dagen med en härlig timmas morgonpromenad på fjället tillsammans med Vega. Mys! Sen cyklade jag till Storlien, där jag sitter nu med en vegetarisk pasta framför mig. Så nu när jag kommer tillbaka kommer jag att ha cyklat 1233 kilometer totalt.
landskap

Lina Vega
vissa påstår att mitt och Vegas hår påminner om varandras?

daggkåpor

Lovaktarens Vega

Lovaktarens Vega

stuga

höst

Bouvier des flandres boll

4 svar på ”Dag 23-25, Och helt plötsligt var jag tillbaka i Sverige”

  1. Dere er tøffe! Begge to! Å sykle så langt i så mye dårlig vær er godt gjort! Ingen ting er så demotverende som dag ut og dag inn med regn og sur vind. I løpet av min egen tur var jeg mange ganger inne på tanken på å gi opp på grunn av mye regn. Nå er du snart hjemme, og du har klart det!

    Gratulerer fra "Buddy" og meg! 🙂

  2. Du är grym min fantasiska vän!

    Och snacka om att din rumpa kommer vara fast som en stekpanna! Beundrar verlkligen dit tålamod,att du har stått ut med allt fulväder, krångel och alla uppförsbackar..nu när du har kalarat av detta så är Sverigerunt bara en skit i havet:) Hälsa Martin från mig! och passa på att njuta av ett fint storlien!

    kramar från Sara i tromsö och kalkulus 1 boken

  3. Du är inte dålig du! Välkommen hem till Svedala! Har varit kul att följa din resa. Krama Martin och Vega från mig så får vi höras snart.

    Kram!

  4. Vilken grymt häftig resa du gjort! Har tyvärr inte följt dig längs vägen, eftersom jag fick ett mail om detta först i går kväll – men wow 🙂

    Jag och min sambo cyklade själva från Kiruna till Ystad 2009, och med oss på den resa hade vi min schäfertik och hennes kompis som är en papillon 🙂

    Ha en fin dag!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *