Kaunisvaara-8 km norr om Hannu, 74 km.
Sommaren är nog här trots allt. Har fått se ännu fler sommartecken idag. När jag kom ner till Pajala var det som en skarp gräns i naturen. Björkarnas blad var inte längre små som musöron, gräsmattorna var grönare, det luktade nyklippt gräs, storspoven fick jag höra och (har inget med sommaren att göra) granar började växa i skogarna, samt nån rönn.
När jag kom till Pajala kom jag dessutom på ”Sverigeleden” Så här säger svenska cykelsällskapet om ”Sverigeleden”: Sverigeleden är ett sammanhängande system av lågtrafikerade vägar av god kvalité. Jag ska nu följa denna led ner till Haparanda där jag ska hoppa på ”cykelspåret längs ostkusten”.
Vädret har varit växlande även idag, när solen är framme är det riktigt varmt. Men när den försvinner är det desto kyligare. Även idag har det kommit några regnskurar, den ena var riktigt kraftig och då blåste det i tillägg. Men som tur var höll det inte i sig länge. Det är mest bara platt att cykla här, klart att vi fått kämpa oss upp för nån liten kulle men i huvudsak är det slätt och fint 🙂
Det är inte bara lägerplatser som kan vara svåra att hitta, idag hade jag svårt att finna en bra lunchplats. När cykeln är fullastad vill den inte stå. Så jag måste nästan ha något att luta den mot, sen så vill jag helst luncha på en vacker plats och inte på vilken parkeringsplats som helst. Jag hade nästan gett upp hoppet när jag fick syn på den lilla rastplatsskylten i Kassa.
De djur som kan läggas till min lista idag är tjäder, hare, bi, stor svart råtta (usch). (har även sett ren och älg idag).
Det är bra att du är kräsen med rastplatserna, det är ju den viktigaste delen av resan. Det är ju där man laddar batterierna för nästa etapp…
Fortsatt lycka på färden!