Dag 8: Profitis Ilias-Prinos refuge, 20 km
Något som är väldigt bra här på Kreta är att det nästan alltid är nära till skugga. Det har varit väldigt varmt idag. Så varje gång jag eller B börjat känna oss överhettade satte vi oss i skuggan under olivträd eller vinrankor. Det är mysigt att luta sig mot stamman, ta fram sin bok och läsa. Mer lugn än så blir det inte.
Dagen började med vandring nerför. Inga problem förrän vi skulle korsa ett vattendrag. Det i sig var inga problem då det var helt torrt. Det svåra var att finna en plats där man kunde ta sig över överhuvudtaget. Vassen stod tät och kanterna sluttade brant. Det var väldigt tidskrävande att gå fram och tillbaka för att hitta en lämplig plats. I övrigt var det inga konstigheter med att hitta vägen idag. Den var i regel markerad med två röda streck.
Vi har passerat flera samhällen. Tog paus i flera av dom och besökte kaféer för att kunna pausa i skuggan.
Benen eller ännu mer huvudet har känts segt idag så först tänkte jag bara gå till Kato Asites. Men en läsk och en stor glass senare så kändes det bättre och vi fortsatte. Kändes lite skönt att lämna samhällen och odlingsmarkerna bakom oss för att ta oss upp i bergen igen.
I natt tältar vi intill en källa på 1100 möh i närheten av Prinos refuge. Vägen upp var bitvis brant och krävande. Jobbigast är det att gå genom buskagen. Dom ser ut som förstorad mossa, men är sylvassa. Sista biten gick genom en ravin. Men det är det här jag och B gillar bäst. Bounty verkar verkligen gilla när terrängen blir mer utmanade. När vi går längs vägar segar hon ofta, när det är brant och stenigt är hon nästan alltid framför och ser ut att stortrivas.
Så himla skönt att tälta intill vatten för en gångs skull! Sitter nu i tältet nytvättad, nöjd och glad. Älskar den här stunden när vi kommit fram för dagen. Att krypa in i tältet, tänka igenom dagen, ta fram min bok och läsa medan jag lagar mat.
