Cykel mot svarta havet dag 90

Cykel mot svarta havet dag 90
Zaval-Corabia, 59 km

Minuterna jag sovit i natt är lätträknade. Utanför tältet fanns absolut ingenting att vara rädd för. Men lyckades ändå inte komma till ro. När det började att ljusna var lättnaden stor. Allt kändes annorlunda och bättre igen. Medan jag satt och lagade frukost körde en bil med 5 män förbi utanför tältet. Dom vinkade och ropade glatt. Det kändes bra.

Kroppen har känts tung och sliten hela dagen. Sömn är verkligen viktigt för att man ska fungera. Terrängen har även blivit mer kuperad här. Det är inga jättebackar men många 30-50 höjdmetersbackar blir tillsammans en stigning som känns i benen. På ett härligt sätt ska tilläggas. Känslan att nå toppen av en backe är ju även den helt underbar, och får man då många backar på en dag får man uppleva den känslan flera gånger om!

Jag har, som alla andra dagar, mött många trevliga människor. Tre bilar har stannat mig för att prata lite och heja på. Ett helt gäng bilister har tutat glatt, vinkat eller ropat hejarop ut genom sina fönster. Även människor i samhällen vi passerat har gjort det. Även idag har barn stått vid sidan av vägen, sträckt ut sina händer så klappar vi när jag cyklar förbi. Alla leenden jag får när jag kommer cyklandes smittar av sig!

Det blir ett kort inlägg idag. Huvudet är övertrött. Inatt bor jag och Bounty inomhus.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *